Nyårsfirande
I år blir det inte så mycket till firande för vår del. Dels kom vi på det här med nyår för typ två dagar sedan och har därför inte ens gjort en ansträngning för att planera ihop något, dels är vi lite knepiga med en bebis och två hundar i släptåg (varav en nu tyvärr blivit rädd för fyrverkerier...). De närmast sörjande (som liksom inte får neka oss som gäster) är själva bortbjuda och vi har accepterat läget med en mysig hemmakväll i stället.
Vi började i alla fall dagen lite festligt genom att åka på nyårskonstert i Orrefors. Min äldsta lillebror har tagit över pappas klarinett och spelar bland annat i Nybro Musikkår (superstolt syrra ;)). Så idag när de spekade i Orrefors glashytta var vi där och lyssnade. Musikkåren är nog mitt starkaste barndomsminne med pappa så alltid när jag lyssnar på dem så blir jag lite snyftig, jag passar bara på att böla i smyg när Älskling leker med Lollan :p Hursom var de duktiga och jag tycker det är kul att Jacob tagit över pappas musiktradition, trots att han som liten började gråta varje gång pappa spelade saxofon hihi.
Nu har vi även tittat på Barometens fyrverkerier från balkongen och Lovisa var mäkta imponerad! Jag ställer mig också undande till varför vi varje år envisats med att stå nere vid slottet och huttra? Mycket bättre utsikt härifrån! Och varmare :)
Min min min bror! Och lite Samuels då ;)
Min lilla bror som ser grymt vuxen ut i sin kostym!
Lovisa supportade på första parkett!
Coolt att de använder hyttan :)
Humorbild på Lovisa och Älskling
Jag och Lovisa tittar på fyrverkerier
Pang boom wow!
Nu är slappandet slut
Det blev megaslapp idag, en liten runda på Maxi och avslutningsvis en spelkväll hemma hos mamma. Vi spelade Alias vilket är ett av få spel jag tycker är riktigt roligt, annars är jag inget fan av sällskapsspel. Det går i korthet ut på att med hjälp av synonymer och förklaringar försöker få sin lagkamrat att förstå vilket ord man är ute efter.
Lovisa har haft fullt ös hela slappisdagen, och sovit väldigt gott när det varit dags för vila. Det känns verkligen som att hon har blommat ut de senaste dagarna när det kommer till att förflytta sig, resa sig upp och leka med sina leksaker. Inte helt ovanligt att hon helt plötsligt befinner sig en halvmeter från där man satte henne och hon provar diverse tekniker som hasning, bakåthasning, krypförsök, studsningar, rotationer med mera. Vi får väl se vilken strategi hon väljer som mest effektivt i framtiden :p
Detta betyder också att vi fått en Lolla som är väldigt nöjd med att vara självständig en stund. Hon är nöjd så länge att hennes mamma får abstinens och måste bära runt på henne stund bara för att ;)
"MIN vattenskål!" Detta är en väldigt populär leksak och väldigt motiverande att ta sig fram till. Vi byter kläder oftare nu för tiden...
Pappabus!
Puh... Ibland blir jag nervös bara av att titta på dem :p Men Lovisa verkar gilla det!
Imorgon (snart idag...) vid 06.00 är planen att vi ska sitta i bilen på väg upp mot Stockholm och Älsklings familj. Ska blir riktigt kul att se Lovisa med sina kusiner nu när hon har blivit lite mer "med". Jag som blev någon slags mittengeneration i min släkt tycker att det är kul för Lovisa med lite barn i ungefär samma ålder. Kul när man kan se släktdrag hos jämngamla också.
Förhoppningsvis lyckas vi med konststycket att förflytta en sovande bebis till bilbarnstolen och ta oss en bra bit innan hon vaknar! Vi köpte en ny bilbarnstol för några dagar sedan, en för "stora" barn, och det verkar hittills väldigt uppskattat. Skönt!
Inför imorgon är Lovisa redan packad och klar med sin fina taxväska:
Slappisdag
Idag kan vi sova heeela dagen om vi vill! Inte en enda liten sak inplanerat och det ska bli så skönt. Förvisso sover vi nog inte bort dagen, men en långpromenad med hundarna och slösurfing känns inte helt fel just nu :)
Lovisa sitter på golvet bland sina klossar och torn som hon har fått i julklapp och är minst sagt helnöjd! När man har så mycket att välja mellan, och kastar sakerna ganska långt bort, så får man även öva lite på sin hasteknik. Hon busy busy så att säga :p
Juldag hos morfar
Ikväll blev det en mysig juldagskväll hemma hos pappa. Min farmor var också nere på besök och det är ju alltid lite extra mysigt! Gott att äta något annat än julmat också.
Jag tycker det är lite intressant att fundera på hur Lovisa tänker kring pappas sjukdom (MS) när vi träffas, särskilt när det är lite mellanrum mellan tillfällena. För oss vuxna är den ju nu väldigt påtaglig, men jag undrar hur mycket av det som Lovisa noterar?
Hon borde inte vara i närheten av att färdigställa sin bild av vad som är "normalt" och därför kan man ju fundera över om och vad hon lägger märke till? Jag läste i någon barnbok för ett tag sedan att barn vid 6 månaders ålder börjar lägga märke till avvikelser i ansiktet, om någon har två näsor t.ex. Vid 12 månaders ålder ska de även kunna se avvikelser i kroppen, t.ex. om någon sitter i rullstol. Synd att man inte kan fråga Lovisa hur hennes världsbild ser ut, det hade kanske varit uppfriskande! :)
En sak är i alla fall säker och det är att pappas prator är en urcool leksak! Samt att han hade fina ljus i granen :)
Fler bilder från juldagsritten
Alla paket!
Jupp, en tom låda med snören hade säkert också gått bra för Lovisas del på julafton! Men hon har fått både kläder och hel del fina leksaker som vi är väldigt glada för :) Bra med klappar som man kan njuta länge av!
Tror ändå att den som var lyckligast i stunden var Emil som fick en massa vertyg och en lastbil :p
Julmaten
När mormor får planera så blir det all julmat man kan tänka sig på bordet! Som tur väl är fördelar hon numera ut görandet av maten på släkten så Mia och Björn hade med sig köttbullar, prinskorv, inlagd sill och strömming, skinka, ål och så vidare... :) Älskling (ingen idé att försöka sno åt sig äran för detta :p) hade fixat kålrotslåda, vegetarisk julskinka och köttbullar samt lussebullar, pepparkakor och knäck. Smarrigt värre!
Lovisa smakade lite på Mias köttbullar men annars hade vi fullt upp med alla intryck i övrigt på julafton.
Härligt!
Måste bara dela med mig av dagens härligaste! Vi åkte till stallet hela familjen, inklusive Lovisas mormor, för att ta en långpromenad, andas frisk luft och känna matkomat sjunka lite :) Ture är verkligen en riktig mysmulle!
Lovisas första jul
Nu är vi åter hemma igen efter julfirande hos mormor. Det blev en riktigt mysig första jul för Lovisa och jag tror alla var nöjda med dagen :) Som vanligt tryckte man i sig alldeles för mycket god mat (vi hade ett julbord som kommer att räcka i flera veckor som restmat...) och nu sitter jag iklädd mina julklappar och myser. Älskling och Lovisa har redan däckat.
Trots alla intryck och stök som det blir när alla samlas så tycker jag att Lovisa har varit på bra humör. Man märker helt klart att hon tykänns ibland, men i mitt eller Älskling knä är det mysigt. Och hon reagerade inte alls på tomten! Inte mer än att han gav jättefina paket med ännu finare snören på, det var supercoolt enligt Lovisa. Sedan tror jag att hon är lite extra glad i min kusin Emil på 2,5 år, lite spännande med andra barn. Den ännu mindre kusin Linus höll sig kvar i mammas mage i alla fall, vi får väl se om det blir en 2011- eller 2012-bebis.
Imorgon ska vi hjälpa till lite med restmaten hemma hos mormor vid lunch, sedan blir det en "långpromenad" med Älskling, Lovisa, hundarna och Ture, och avslutningsvis ska vi mysa lite med pappa och farmor vid kvällsmaten. Top notch!
Julgranskulor och ljus :)
Lovisa assisterade när vi klädde granen imorse och julgransljusen var inte helt otippat en succé! Även de röda kulorna, som i år strategiskt var av plast istället för glas, gick hem!
En julhälsning!
Nu är det inte långt kvar till paketöppningen så jag känner mig modig och hälsar en riktigt god med Lovisas julkort!
Lill-jul på tu man hand
Igår firade jag och Älskling lill-jul. Dels är det lite knepigt att ge saker till någon som "har allt" och som man till på köpet har delad ekonomi med. Känns lite skumt att köpa en massa saker "till oss, från oss" så vi satsade på kvalitétstid tillsammans! Kan också vara så att de klappar vi faktiskt hade köpt inte riktigt lämpade sig under granen på en släktträff :p
Det blev i alla fall tre-rätters på Piccolino, före detta Mamas & Papas där jag och Älskling hade vår första Kalmaritiska dejt för lite drygt två år sedan. Känns helt otroligt att det bara var två år sedan vi träffades för första gången! Så mycket som har hänt sedan dess :)
Maten var väldigt god och Lovisa busade (och skrek en del...) hemma hos sin mormor. Känns ändå bra att vi har en barnvakt som hon känner väldigt väl, även om mamma upplevde det som att hon blev ganska arg över att vi hade lämnat henne där en stund... Men vi var bara borta i två timmar, sedan fick hon följa med hem och fortsätta fira lill-julen. Tanken var egentligen att hon skulle somna direkt när vi kom hem, men det var precis som att hon kände på sig att något kul skulle ske så fort hon somnade! Så när midnatten närmade sig gav vi upp och öppnade våra paket tillsammans med Lovisa istället, gissa om hon var nöjd! :p
Lill-julen var i alla fall väldigt lyckad och mysig! Världens finaste familj!
Dan före dopparedagen
Efter att alla julförberedelser hemma hos min mormor idag så åkte vi hem till Lovisas mormor för en uppesittarkväll och lite god mat. Skönt att slappa ett tag även om både kålrotslådetillverkling (långt ord...) och pepparkaksbak stod på schemat när vi kom hem vid 23-tiden.
Lovisa har idag tagit sina första "krypsteg", dvs. hon gör alla movesen rätt men kommer bara någon centimeter i taget :p Vi har lite på skoj sagt att "på julafton tar hon sig fram på egna ben!" och nu verkar det som att Lovisa kanske prickar dagen exakt! Vilken julklapp :)
Hemma hos sin mormor fick Lovisa träffa den fina lilla tomten, för henne ungefär jämnstor. Här kommer lite bilder från idag:
Nu börjas det!
Idag visade Lovisa att det här med att ställa sig upp på egen hand är en befäst färdighet! Tidigare har hon lyckats med lite hjälp, eller om hon får ta det i etapper. Men idag så hasade hon sig fram på golvet och reste sig mot en köksstol helt själv för första gången. Hon har löjligt stolta föräldrar :)
Men hon har också föräldrar som inser att lugna gatan nu är över... När hon väl hade knäckt koden så var köksstolar inte det enda hon ställde sig mot, hon har under förmiddagen hunnit prova många olika varianter! När man helt plötsligt ökat sin räckvidd med några decimeter kan ni ju gissa vem i familjen som är helnöjd ;)
Mer flexibel amning
Har de senaste dagarna tänkt på hur mycket enklare och mer flexibel amningen har blivit. Dels har jag och Lovisa lärt känna varandra mer, vi har finslipat tekniken och lärt oss vad som fungerar. Lovisa har också blivit starkare och har lättare för att både hjälpa till och acceptera lite sämre ställningar. Att amningsnappen kunnat tas bort att ett stort lyft! Min kropp verkar också ha anpassat sig, det är inte längre så honkigt om man ammar på höger sida två gånger i rad eller om taget blir lite knasigt då och då. Inga mjölkstockningar och inga sår! Ett och annat sugmärke vid sidan om har jag däremot vaknat med, ingen av oss verkar märka någon skillnad vissa nätter :p
I början av amningen så tänkte jag att det var "det bästa för Lovisa" och "det skulle vara så". Sedan var det såklart skönt med ett knep som fick henne lugn och nöjd också! Men den senaste tiden tycker jag verkligen att fördelarna märks i vardagen. Vi ammar utan att tänka på det, maten är med oss vart vi än går och både jag och Lovisa tycker att det är urmysigt!
Och vi som har fullt sjå med att komma ihåg en extra blöja när ska iväg ska nog vara väldigt tacksamma för att maten alltid finns tillgänglig :p Det skulle annars bli många ledsna miner för glömt mellanmål på t.ex. Maxi, Öppnis, stan eller på promenader... Planering är inte vår grej, amning däremot verkar vara vår grej! :)
I början av amningen så tänkte jag att det var "det bästa för Lovisa" och "det skulle vara så". Sedan var det såklart skönt med ett knep som fick henne lugn och nöjd också! Men den senaste tiden tycker jag verkligen att fördelarna märks i vardagen. Vi ammar utan att tänka på det, maten är med oss vart vi än går och både jag och Lovisa tycker att det är urmysigt!
Och vi som har fullt sjå med att komma ihåg en extra blöja när ska iväg ska nog vara väldigt tacksamma för att maten alltid finns tillgänglig :p Det skulle annars bli många ledsna miner för glömt mellanmål på t.ex. Maxi, Öppnis, stan eller på promenader... Planering är inte vår grej, amning däremot verkar vara vår grej! :)
Romantiskt bad för tre
Ikväll somnade Lovisa så fint redan vid 20.00 och trots att man vet att det är liiite för bra för att vara sant så ställer man ändå in sig på en lugn kväll. Tänker att man ska sitta vid datorn, plocka undan lite, prata med Älskling och hinna med den där "egentiden" innan klockan blir tidig morgon istället för sen kväll... När man sedan ser att Älskling har hällt upp ett varmt bad och tänt en massa ljus så blir man ju extra glad över att Lovisa verkar sova gott :)
Men icke sa nicke! Den ungen har nog en radar för när vi har det lite trevligt utan henne :p Klockan 21.00 förklarade Lovisa, väldigt tydligt, att sova skulle hon då rakt inte göra! Bada däremot kunde hon tänka sig ;) Även om det är en stark övertolkning från min sida så såg det nästan ut som att hon tänkte "Jaså minsann, här försöker ni bada utan att väcka mig! Fy er!" när hon såg det fyllda badkaret.
Så romantiskt bad för tre blev det alltså :) Sedan fick hon följa med till tvättstugan, leka en stund med sitt gigantiska gosedjur Tusenfotingen, gå en sövningspromenad i selen med pappa och till slut somna i sängen med mamma. Kanske måste börja gå upp tidigare på morgonen om vi ska få någon rätsida på dygnsrytmnen... Idag sov jag och Lovisa till 10.00, inte konstigt att vi aldrig vill gå och lägga oss!
Men icke sa nicke! Den ungen har nog en radar för när vi har det lite trevligt utan henne :p Klockan 21.00 förklarade Lovisa, väldigt tydligt, att sova skulle hon då rakt inte göra! Bada däremot kunde hon tänka sig ;) Även om det är en stark övertolkning från min sida så såg det nästan ut som att hon tänkte "Jaså minsann, här försöker ni bada utan att väcka mig! Fy er!" när hon såg det fyllda badkaret.
Så romantiskt bad för tre blev det alltså :) Sedan fick hon följa med till tvättstugan, leka en stund med sitt gigantiska gosedjur Tusenfotingen, gå en sövningspromenad i selen med pappa och till slut somna i sängen med mamma. Kanske måste börja gå upp tidigare på morgonen om vi ska få någon rätsida på dygnsrytmnen... Idag sov jag och Lovisa till 10.00, inte konstigt att vi aldrig vill gå och lägga oss!
Juliga bilder
Det där med att skicka juliga vykort med bilde på Lovisa till släkt och vänner skippade vi trots allt, alternativt glömde bort, var försenade eller hur man nu vill se på det. Men lite juliga fotografier vore väl ändå kul att ha? Så här bra gick det:
Den här bilden talar sitt tydliga språk angående vad vi har att göra med här hemma om dagarna :p Nej, hon kan inte krypa än, men det betyder inte att hon inte tar sig fram för egen maskin!
Wow för julpynt!
Sötnöt :)
Glad tjej
Och där tröttnade vi på julfotografering!!
Simhallsbilder
Förra gången vi besökte simhallen så kom bilderna aldrig upp på bloggen, så som en tjuvstart inför morgondagens simhallsbsök med Malva som kommer de här:
Julavslutning på ÖF
Ikväll har vi en jobbig kväll... Eller nja, Lovisa hade egentligen inga problem med att sova, så länge hon fick amma och peta mig i ansiktet samtidigt. Och det fick hon också göra, sedan 21.00 ikväll. Vid 24.00 kände jag att "hudkontakt i all ära men nu måste jag ha o'boy, samt kissa...!". Älskling fick ta över och uppenbarligen gick hon inte på bytet till skäggigt ansikte och napp :p Men två amningar och försök till att lugna henne igen verkar nu ha resulterat i att både Älskling och Lovisa sover gott. Skönt! Och jag njuter av min o'boy och FL! Hjärndött och underbart :)
I övrigt har vi besök ÖF i Oxhagen för deras julavslutning, samt bockat av ytterligare en present på julklappslistan. En inte så produktiv dag, men vi har ju jullov! Imorgon ska vi försöka hitta en gran hem till mormor, fixa de sista klappar, städa (!) och träffa Malva i simhallen :)
Underbar tråd!
FL (Familjeliv.se för er som inte lever i bubblan ;)) kan vara fruksanvärt beroendeframkallande... Sådär tragiskt beroendeframkallande... Hursom har jag precis suttit och fnissat åt en tråd vid namn "Du vet att du är småbarnsförälder när..." och måste dela med mig av några som jag skrattade extra igenkännande av:
...när du vaggar allting du tar i, samt försöker söva kundvagnen på Maxi med Vyssan lull
...när du frivilligt går ut med soporna bara för att få lite "egentid"
...när du med andra småbarnsföräldrar pratar bajs medan ni fikar
...när du slutat använda skor med skosnöre eftersom de är för krångliga att ta på sig med barnet på armen (köpte faktiskt nya höstskor av just den anledningen :p)
...när det ringer på dörren och du i sista stund kommer på att ena tutten hänger utanför
...när du känner dig extra snygg bara för att du fått duscha idag
...när man kan ringa till mamma,syrran eller sambon bara för att berätta att barnet vinkat. Han har vinkat, kan du fatta!!
...när man lägger fram allt och planerar i minsta detalj kvällen innan för att komma iväg i någolunda god tid dagen efter
...när du kan göra allt med en hand!
...när man vaknar med någons ben över ansikten och en ljudligt prutt rätt i örat, och man ändå inte ens öppnar ögonen utan slumrar vidare.
...när man helt ogenerat och _mycket_ falskt sjunger "blinka lilla stjärna" och andra vaggvisor bland folk på COOP eller ICA
...när du efter en låååång stunds vyssjande med tillhörande knägung blir avlöst av patnern för att sen finna dig själv ståendes 50cm ifrån dem utan bebis i famnen men fortfarande med frenetiskt knägung
...när man står i duschen och skriksjunger bäbä vita lamm, utan duschdraperi.. för att underhålla enmanspubliken i på golvet
...när man på allvar börjar undra om det ändå inte var hjärnan istället för moderkakan som följde med bebisen ut. Om inte annat så går den på sparlåga.
Så underbart! Haha :)
Kosta outlet
Igår var vi på Kosta Outlet och röjde undan lite julklappar, alla små barn är nu klara! Vuxna är alltid svårare, de har en tendens att köpa det de vill direkt om det inte är för dyrt (dvs. även för dyrt för att ge i julklapp). Men nu har vi ju den där föräldralyxen att många släktingar önskar sig fina fotografier på Lovisa, mohaha!
Lovisa försöker klättra ur vagnen...
Nice style
Glad tjej
Mysiga isbjörnen
När man väntar på att mamma och pappa ska gå och lägga sig kan en isbjörn vara nog så mysig!
Vi ser det snöar!
Julstämningen utomhus har verkligen varit frånvarande i år, inte ens kommunens fina ljusdekorationer kommer till sin rätt om det inte är vitt på marken. Jag hoppas innerligt att det är lite snö ute på julafton, men jag längtar nästan ännu mer efter att få spänna fast min gamla babypulka bakom Clara och Eros och ge mig ut på tur med Lovisa! :)
Och vet ni vad som kom några minuter sedan? Snö!! Den smälter än så länge ganska fort på marken men det är i alla fall i rätt riktning. Wiii!!
För att boosta stämningen lite extra ska vi nu iväg till Kostas julmarknad igen, förhoppningsvis röja undan de sista julklapparna :)
Arga och glada lappar
Jag har på sistone tyckt att det vara lite för mycket arga lappar i vår bostadsförening. Gnäll om tvättstugan, städning, sopsortering osv. Klassiska problem men ack så tråkiga...
Jag är en riktig arga lappar-hatare! Så onödiga! För det första tycker jag att man ibland kan tagga ner lite, ja någon kanske bröt reglerna men det kanske var av en mänsklig anledning? För det andra tycker jag att man kan framföra kritik face to face istället för genom vicevärden och lappar (lite lågstadium) och för det tredje kan man ju framföra den på ett trevligt sätt.
I månadsbladet inför jul stod det att vicevärden hade fått många samtal om att man oroade sig för sin granne och ville hjälpa till, värmade ord och för mig ger det känslan av en omtänksam förening som engagerar och bryr sig. Mysigt! Men redan någon vecka senare satt en lapp på hissdörren om att någon lagt en för stor madrass i soprummet... I stil med "vi i föreningen vill inte betala för att du inte åker tippen". Tillbaka på ruta ett för mitt lapp-humör. Självklart får man inte dumpa madrasser där men varför inte skriva "föreningen har inte möjlighet att hantera så stora sopor och uppskattar om du kan köra den tippen istället. Vänliga hälsningar". Bara en tanke.
I vår tvättstuga finns det åtskilla påminnelser om att man ska städa, hur man ska städa och framför information om "det är ofta dåligt städat här". Det är för övrigt den renaste tvättstugan jag och Älskling har sett, vi har många städmedvetna i föreningen :p
Men sist vi tvättade var det faktisk smutsigt, sådär smutsigt så att det hade varit okej att klaga. Jag blev liiite sugen på att ringa vicevärden, tjalla och "ge igen" på något sätt trots att jag själv aldrig har fått en arg lapp. Men jag sansade mig och kände "jag är inte sån!". Jag hatar stilen och ska då inte stå som avsändare själv. Det känns som att arga lappar lätt blir en ond spiral och lite uppmuntran skulle behövas istället!
För något år sedan knackade en av våra mer städmedvetna grannar på dörren, hon hade haft tvättiden efter mig. "Jag ville bara tacka för den otroligt fina städning! Så härligt att komma till en ren och fräsch tvättstuga!" sa hon. Gissa om man gnodde lite extra hårt följande tvättillfällen bara för att man blev på så bra humör? När jag läser alla arga lappar i tvättstugan som liksom skäller på en innan tvättiden ens är påbörjad så blir jag istället grymt opepp... Får man skäll redan i förväg, palla bry sig ungefär?
Så när jag ventilerade dessa lapp-tankar med Älskling på kvällspromenaden sa han "du får väl sätta upp såna där små guldstjärnor som folk sedan får ta av och sätta efter föregående tvättares namn om det var fint städat!". Positivt och allt! ;) Han skojade såklart men jag nappade direkt :p Imorgon ska ett ark guldstjärnor införskaffas och en glad lapp tillverkas! Detta får bli min julklapp till föreningen :) Kanske ska försöka införa en glada-lappar-bytar-dag också? Tävling om trevligaste grann-lappen? Rama in glada lappar i hissen? Kugghjulen snurrar :p
Bus!
Vilken bra dag idag, mycket sömn ger en nöjd Lolla!
Vi har varit hos mormor en sväng och hälsat på min lilla kusin Emil, han ska få en lillebror till jul och då var det dags att lämna tillbaka babykorgen som gått i arv. Lovisa är ju stor nu ;)
Annars har dagen gått till paketinslagning, plocka undan lite hemma, äta bananer och självklart busa! Tänk vad mycket man kan få gjort som föräldraledig! *ironi...!*
Bananen var mest kul att kladda med idag
Lovisa kör på "stackar djur i bur"-posen...
The crazy look äntligen på bild! Det här gör hon ofta, spänner sig i hela kroppen och ger ifrån ljud som från tårna. Verkar inte arg, ledsen eller glad, möjligen lite frustrerad över att inte kunna själv?
Djupa filosofiska tankar med spegelbebis :)
Kolla in minen i spegeln! Obetalbar!
Du och jag spegelbebis!
Åh så druttar vi i vagnen... Så kan det då! (Och ja, jag övervakade, säkrade och var förbredd på druttandet ;))
Back on track
Wii! Idag fungerade det att lägga oss på sängen, amma i 10 minuter sedan sov hon :) Vilken tur om den rutinen får behållas och vi inte behöver "bråka" och sela varje vilostund! Mycket nöjd mamma!
En favorit i repris på Lovisa och pappa för några dagar sedan :)
Inte kan man väl...
...lägga upp boob-bilder bara sådär? Fast jo, amning är helt okej! Ammade på Systemet idag liksom, fasaden är redan spräckt ;)
Den här bilden tycker jag är helt underbar! Lovisa kan inte riktigt krypa än, men hon kan kravla sig runt ganska bra och klättrar gärna på oss när vi ligger i sängen. Den här dagen klättrade hon upp på mig i brösthöjd och drog i kläderna. Jag tänkte något i stil med "man ska inte underskatta deras förmåga att kommunicera" och drog ner tröjan. En sugen Lovisa attackerade direkt! :p Häftigt! Dels häftigt att hon kan säga till själv på det sättet (detta har upprepats så jag har uteslutit slump) men också häftigt att hon gärna tar små amningspauser under lek! Mysigt :)
"Jag är inte trött!"
Nu kan ju inte Lovisa prata än (lite tack och lov över det, har en känsla av att hon kommer bli en riktigt debattör!) men kunde hon det skulle det nog vara ett väldigt tjatande om att inte vara trött :p
Vi hade en ganska bra rutin, tycker jag, med uppstigning runt 09, förmiddagsvila vid 11, eftermiddagsvila runt 16 och kanske ytterligare några minuter vid behov. Då räckte det med att lägga sig i sängen och amma när klockan var slagen och några minuter senare sov hon. Smidigt :)
Nu fungerar det inte rikitgt så längre. Hon kliar sig i ögonen, gnäller och klänger men sova? Nixpix! Det enda sövningstricket som fungerat de senaste dagarna är att klä på sig selen och gå ut, då slockar hon utan protest. Ändå drar man sig varje gång för att sela, klä på sig ytterkläder och ge sig ut i ruskvädret... Trots att jag vet att det är det mest konfilkitfria sättet så envisas jag med att amma, vagga och sjunga inomhus först. Verkar som att hon inte är den enda som inte förstår sitt eget bästa :p
Världens sötaste efter selpromenaden! (Huvudet sticker ju upp ur selen, därav mössa :p)
Världens sämsta förälder
Jo, lite så känns det när barnet mirakulöst ålar sig förbi, gör en akobatisk konst och hamnar på golvet med huvudet före från fåtöljen... Fy... Fåtöljen är bara 40cm hög (ja, jag var tvungen att kontrollmäta för att se huuur nära hon var den magiska gränsen en meter), hon skrek direkt, har inte kräkts och inte ens fått en liten bula. Men ändå! Hon blev ju jätteledsen :(
Vänjer man sig vid att de slår sig och överlever när det blir äldre?
Moments before disaster...
BLW som det ska vara
Jag tänker då och då att "det här kan jag ju ge Lovisa" men inser först efteråt hur mycket skada hon kan orsaka med en pytteliten matbit. På något sätt kan hon fläcka ner allt inom en väldigt stor radie på en väldigt kort tid!
Men idag lyckades vi nog med alla rätt :) Naken bebis på rätt humör, plastad frotté under, bra mat och tidpunken precis innan bad. Så välplanerat. Låt geggandet börja!
Men idag lyckades vi nog med alla rätt :) Naken bebis på rätt humör, plastad frotté under, bra mat och tidpunken precis innan bad. Så välplanerat. Låt geggandet börja!
Bilderna nedan är också ett bevis på att jag är urkass på det här med kill your darlings...
Oh! Clementin!
Hihi trots skyddande underlag så lyckades ju en liiiten clemetin rymma utanför :p
Smaka lite försiktigt
Fiiinsmaka :p
Ooops
Mamma, hjälp!! Den FASTNADE I MUNNEN, fy och blää...
Tvi!
Svalde en bit :p OCH överlevde!
Åh så gör vi det en gång till!! Hihi :p
Vad härligt det är att se hur hon utforskar! Jag tycker också att det är coolt att hon är så medveten om vad som är mat och vad som inte är det. Precis som att hon försöker vinkla dricksglas när hon får tag i dem, utan att vi har "övat" på det. Väldigt häftigt att se! Lite mat var idag också ett perfekt sätt roa en inte alltför lättroad bebis.
Barnmisshandel
Fast omvänt. Föräldramisshandel?
För några veckor sedan såg jag en mamma på Öppnis med sönderriven hals och kände direkt en stark samhörighet :) Själv har jag nu fått ett fint märke på höger kind orsakad av Lovisas "mys" och experimenterande. Dels verkar hon tycka att det är roligt att nypa riktigt hårt tills mottagaren skriker lite för då skattar hon... Men hon tycker också att det är mysigt att ligga och pilla oss i ansiktet när hon är trött och ska sova, tyvärr har inte riktigt koll på hur ont de där klorna kan göra :p Skulle vilja säga "men hon är ju så liten, det känns inte" men j*klar vad stark hon är!
För några veckor sedan såg jag en mamma på Öppnis med sönderriven hals och kände direkt en stark samhörighet :) Själv har jag nu fått ett fint märke på höger kind orsakad av Lovisas "mys" och experimenterande. Dels verkar hon tycka att det är roligt att nypa riktigt hårt tills mottagaren skriker lite för då skattar hon... Men hon tycker också att det är mysigt att ligga och pilla oss i ansiktet när hon är trött och ska sova, tyvärr har inte riktigt koll på hur ont de där klorna kan göra :p Skulle vilja säga "men hon är ju så liten, det känns inte" men j*klar vad stark hon är!
Sleeping like a baby
Jag och Lovisa har lite olika åsikter om hur mycket en bebis på 6 månader behöver sova. Lovisa röstade på 10 minuter, jag på minst en timme. Lovisa vann...
10 minuter på en hel dag är ganska lite, särskilt tydligt blir det när hon ägnar sina vakna timmar åt att gnugga sig i ögonen och hänga på armen :p Men jag kan ju liksom inte droga flickebarnet så istället har vi lekt, sjungt, burit, vagnat och myst. Nu har en sväng i selen utomhus verkat vara dödsstöten och jag hoppas innerligt att den här vilan håller sig lite längre än 10 minuter!
Lovisa "hjälper till" att bära ner babybaljan och ett täcke till källaren
Detta var tider det :p En sovande Lovisa som inte ens vaknade av blöjbyte och påklädning :p
Jul på Måsen
Idag muntrar vi upp oss med lite bilder från Måsen :)
Cooool "julgran" de har på Måsen!
Och roliga saker!
Lovisa håller koll på parkeringen utanför
Sångstund kan nog kategoriseras som en favoritsyssla hos Lovisa! Och gitarr var en stor bonus :)
Mysigt
Måsen är ett riktigt toppenställe!
VAB är inte samma sak som semester
Om jag skulle bli förvirrad i framtiden så kan jag nu få på pränt att mina mysiga barndomsminnen från sjukdagar hemma nog är lite förvrida, alternativt ihågkomna ur ett strikt barnperspektiv. För att vara hemma med en sjuk bebis betyder inte att man tar sovmorgon, myser runt i pyjamas och äter glass till lunch framför en bra film. Snacka om besvikelse...
Lovisa har nu, äntligen, somnat en stund men det har varit en hård dag efter en hård natt. Efter incidenten med reklambudet så har hon inte somnat om utan åkt runt i sin sjal och varit sådär allmänt anti de flesta aktiviteter. Hon har även kommmit igång med kräkningar igen och spytt ner ytterligare några maskiner tvätt. Stackars liten... Känns extra synd om henne när man inte kan förklara att det blir bättre och att hon verkligen skulle tjäna på att sova lite.
Till slut trotsade vi regnet och blåsten ute och tog en promenad med hundarna och barnvagnen, då slockade hon på grusvägen :) Hoppas för både henne och omgivningen att hon får sova en stund nu, särskilt Clara tror jag uppskattar lite mattegos istället för bebisfokus. Hon blir så uttråkad av en dag hemma och blir extra ynklig med tratten.
Skyltbyte
Jag funderar på att sätta upp ytterligen en skylt på vår ytterdörr, en förstärkning av de två som redan finns. Något i stil med:
"Du din jävel som inte klarar av att läsa vår två, väldigt tydliga lappar där det står "Ingen reklam, ingen gratis Östran och ingen Kalmarposten" får hädanefter personligen ansvara för omsövningen av vår bebis efter att du slamrat i brevlådan! Morr!"
Keep on dreaming...
Jag trodde att en kräkig natt i alla fall skulle innebära sovmorgon, även Lovisa borde ju vara helt slut. Men nej, det var jag nog ganska ensam om för Lovisa har hållt igång i en timme nu och jag bara väntar på att förmiddagströttheten ska slå till att vi kan gå och lägga oss igen :)
Party!
Lite tankar
Lite tankar som far genom huvudet klockan 01.00 och ca 20 minuter framåt från det att man hör "Älskling, du måste komma, hon kräks...!" från sovrummet:
1 - Wii för att jag var förutseende och la plastad frotté i halva sängen! :)
2 - Fan, hon har verkligen kräkts överallt... Till och med håret är geggigt... Luktar surt gör det också... Stackars Lolliboll :(
3 - När Älskling mumlar "Släcker du lampan också när ni går?" så far diverse ondskefulla tankar förbi. Typ "Ååh, du ska banne mig få ta hand om kräkbarn den dagen du är föräldraledig! Då ska jag bara vända mig om och sova vidare! Mohaha!". Fast på ett kärleksfulltsätt sätt såklart ;)
4 - Bryr mig inte ett dugg om hur många grannar vi väcker genom att tömma hela badkaret på dagens kräkiga kläder och duscha av oss allt kräk, trots tiden på dygnet.
5 - Tack och lov att man har en bebis som börjar gapskratta när man duschar henne i ansiktet!
6 - Vår bebis har ett underbart humör, även när hon kräks :) Världens bästa Lolla!
7 - Omsövningen gick hur bra som helst och angående punkt nummer 3 har jag tänkt om: "Älskling du får kämpa hårt om du vill ha kräknätter i framtiden, det är urmysigt och jag vill faktiskt inte byta!!".
8 - Plastad frotté fungerar bara om spyorna hamnar på själva frottén. Vi måste tvätta om våra lakan imorgon...
Äckelpäckel för hela trion...
Så mycket för matförgiftning... Räkorna på Maxi kan känna sig friade för nu är Älskling och Lollan också sjuka :( Tack och lov ingen mega-maginfluensa men jag har ändå dåligt samvete över att ha träffat folk idag...
Älskling verkar slippa kräkmomentet och vilar sig i form, Lovisa kör mer på kaskad-spya-stuket. Nice! Inledde med att kräkas på overallen, klänningen, bodyn, selen, mina ytterkläder samt min tjocktröja halvvägs till Södercentrum... Införskaffandet av mat blev med andra ord inställt idag. Sedan dess har vi lyckats fylla hela badkaret med kräk-kläder!
Älskling verkar slippa kräkmomentet och vilar sig i form, Lovisa kör mer på kaskad-spya-stuket. Nice! Inledde med att kräkas på overallen, klänningen, bodyn, selen, mina ytterkläder samt min tjocktröja halvvägs till Södercentrum... Införskaffandet av mat blev med andra ord inställt idag. Sedan dess har vi lyckats fylla hela badkaret med kräk-kläder!
Jag hade tvättid i morse, vad hjälper det nu liksom?
Med selen i badkaret och en liten sjukis i famnen så letade jag fram trikåsjalen som Lovisa hade när hon var ännu mer pytte än vad hon är nu. Myyys! Efter några timmar så förstår jag varför vi numera bara använder ErgoBaby (ryggont hej och hå...) men det var lite extra mysigt i sjalen, kanske skulle investera i en vävd sjal också? Har tjatat om det ganska länge med hittar ingen med så kallat "rätt" pris (läs: snuskigt billig, typ gratis...).
Med selen i badkaret och en liten sjukis i famnen så letade jag fram trikåsjalen som Lovisa hade när hon var ännu mer pytte än vad hon är nu. Myyys! Efter några timmar så förstår jag varför vi numera bara använder ErgoBaby (ryggont hej och hå...) men det var lite extra mysigt i sjalen, kanske skulle investera i en vävd sjal också? Har tjatat om det ganska länge med hittar ingen med så kallat "rätt" pris (läs: snuskigt billig, typ gratis...).
När man är sjuk förstjänar man supergos! Nudie-rudie i sjalen, napp och vaggvisor är det som gäller :)
Som tur väl är så vill hon amma i alla fall, känns ju bra om hon skulle vara magsjuk en längre tid. Skönt när man vet att även om hon bara får i sig pyttelite så är det i alla fall näringsrikt.
Sedan hade jag en sån där elak tanke som man aldrig genomför men ändå måste ventilera lite Älskling: "Om hon inte äter något så har hon ju inget att spy upp". Detta var efter att typ tröja nummer 47 (kändes det som) hade åkt i badkaret. Älskling kontrar med "Ja, perfekt. Då spyr hon galla och river upp hela halsen istället för lena den med neutraliserande mjölk". Jojo, nu kände man ju sig mycket snällare som hade låtit den tanken vifta runt lite ;)
Men lite till hjälp var han ändå genom att påminna om små mängder mat ofta istället för att låta henne äta sig megamätt och spy upp allt. Jag tänker inte ge Älskling all cred men nu sover hon gott i vår säng och har inte kräkts på några timmar. Skönt för henne :)
Utslagen hjälte (och: hjälp vad stor hon har blivit!!)
What a style!
Rosett från Paddington
När kameran ändå var framme så var vi tvugna att mannekänga de söta rosetterna som Lovisas mormor hittade på Paddington, den fina leksaksbutiken inne i stan. Fästes med kardborreband = lätta att sätta fast och inget slit för att få bort dem. Vi fick rosa och mörkt blå av mormor, de fanns också i grått, 35:- för två stycken.
Sötnöt!
Blundande sötnöt, notera att anknäbben var den enda posen som det bjöds på idag :p
Profilbild på sötnöten
Vår lilla lusselelle
Idag firas Lucia på Öppna Förskolan i Oxhagen. Klockan 10.00 kom det ett luciatåg från Oxhagsskolan men det var lite väl tidigt för vår smak... Bättre blir det med sångstunden klockan 14.00 :)
Dagen till ära har Lovisa fått en vit klänning med rött sidenband i midjan, tänk vad man kan fixa ihop med lite hjälp av mormors "alltiallo"-låda.
Amning kontra napp?
Jag levde ju i tron om att "nappen är en ersättning av bröstet", och i mitt huvud betyder det typ "barn föredrar bröstet men nappen är näst bäst". Alltså borde barn som erbjuds bröstet också föredra det? Nej, inte enligt Lovisa...
Jag har full förståelse för om man inte orkar amma jämt och ständigt och därför känner att nappen är en skön avlastning. Men om jag nu är beredd att amma heeela tiden, dygnet runt och hejsansvejsan så är det väl själva sjutton om ungen ändå föredrar napp? Det går liksom emot min grundidé...
När Lovisa var riktigt liten så ville hon inte ha napp så då var det inte så mycket att snacka om. Amningen var alltid ett säkert kort, Lovisa blev nöjd och med största sannolikhet somnade hon också. Men den senaste tiden har hon inte alltid blivit nöjd av att "bara" ammas, inte om hon är trött. Vi försöker då sjunga, vagga, promenera, avleda, amma igen osv... Resultat? Argare och argare bebis. Och vad händer om vi sätter i en napp? Jo, hon somnar efter typ två sutt...
Varför? Jag känner att jag liksom vill ha en förklaring! Hur kommer det sig att nappen fungerar bättre? Betyder det faktum att hon gillar det att det är rätt? Eller är det som med sötsaker, smakar gott men är ändå inte nyttigt? Ska man ge nappen eftersom hon uppenbarligen är nöjd då eller ska man hålla fast vid att inte vänja henne vid den?
Eller ja, alltså hon är nog redan van... När man vet att ett knep fungerar är det svårt att motstå det när ens skruttis är otröstlig. Dvs. den där nappen har använts några gånger... Hittills endast vid sövning men ändå. Trots att detta underlättar för oss så känner jag mig lite irriterad. Mest irriterad för att jag inte förstår varför tror jag :p
Jag har full förståelse för om man inte orkar amma jämt och ständigt och därför känner att nappen är en skön avlastning. Men om jag nu är beredd att amma heeela tiden, dygnet runt och hejsansvejsan så är det väl själva sjutton om ungen ändå föredrar napp? Det går liksom emot min grundidé...
När Lovisa var riktigt liten så ville hon inte ha napp så då var det inte så mycket att snacka om. Amningen var alltid ett säkert kort, Lovisa blev nöjd och med största sannolikhet somnade hon också. Men den senaste tiden har hon inte alltid blivit nöjd av att "bara" ammas, inte om hon är trött. Vi försöker då sjunga, vagga, promenera, avleda, amma igen osv... Resultat? Argare och argare bebis. Och vad händer om vi sätter i en napp? Jo, hon somnar efter typ två sutt...
Varför? Jag känner att jag liksom vill ha en förklaring! Hur kommer det sig att nappen fungerar bättre? Betyder det faktum att hon gillar det att det är rätt? Eller är det som med sötsaker, smakar gott men är ändå inte nyttigt? Ska man ge nappen eftersom hon uppenbarligen är nöjd då eller ska man hålla fast vid att inte vänja henne vid den?
Eller ja, alltså hon är nog redan van... När man vet att ett knep fungerar är det svårt att motstå det när ens skruttis är otröstlig. Dvs. den där nappen har använts några gånger... Hittills endast vid sövning men ändå. Trots att detta underlättar för oss så känner jag mig lite irriterad. Mest irriterad för att jag inte förstår varför tror jag :p
Äckelpäckel
Blä för magsjukan... Eller matförgiftning (räkorna från Maxi ligger inte på topplistan just nu...). Oavsett vilket blää!
Brukar inte vara så kinkig över att kräkas, tycker det är ganska smidigt att bli av med illamåendet, sova och sen är det klart. Men det här äcklet höll i sig... Kräkdes igår, feberfrossade inatt och har varit allmänt seg och motvillig idag. Sådär att man ligger i sängen och tänker att nej nu är jag pigg, jag ska minsann ditten och datten! Sedan reser man sig upp, gör en liten småsak och känner att nehepp... då tar jag nog en tupplur till. Suck...
Lovisa har inte heller världens bästa dagar, snorig som få. Tur att vi har en underbar Älskling här hemma som passar upp, går till Södercentrum och köper whatever cravings, städar och är allmänt bäst :) Älskling har också agerat sövningsmästare av Lollan här hemma två dagar i rad, inte illa!
Brukar inte vara så kinkig över att kräkas, tycker det är ganska smidigt att bli av med illamåendet, sova och sen är det klart. Men det här äcklet höll i sig... Kräkdes igår, feberfrossade inatt och har varit allmänt seg och motvillig idag. Sådär att man ligger i sängen och tänker att nej nu är jag pigg, jag ska minsann ditten och datten! Sedan reser man sig upp, gör en liten småsak och känner att nehepp... då tar jag nog en tupplur till. Suck...
Lovisa har inte heller världens bästa dagar, snorig som få. Tur att vi har en underbar Älskling här hemma som passar upp, går till Södercentrum och köper whatever cravings, städar och är allmänt bäst :) Älskling har också agerat sövningsmästare av Lollan här hemma två dagar i rad, inte illa!
Finsmakare
Gröt? Blää... Välling? Blää... Puré? Blää... Mammas mat? Gott värre!
Nu när Lovisa passerade 6 månader för ett tag sedan känns det okej att börja fundera på det där med mat lite aktivt. Fortsätta amma så mycket som möjligt, men i alla fall veta att hon inte går hungrig om jag är borta 2-3 timmar. Tror att Älskling skulle känna sig lite lugnare också om han visste att det fanns något att ge henne, om det krävdes.
Jag har länge tänkt på BLW som ett vettigt synsätt på mat, men lite lätt stressad över att inte kunna njuta av de där timmarna i skogen med Ture så tänkte jag att något nappflaskevänligt kanske vore lättare att börja med?
När hon var lite så tog ju gärna bröstmjölk på flaska men sedan ungefär 4 månaders ålder har hon tvärvägrat. Hon skulle säkert ta flaskan om hon var riktigt hungrig, men att utsätta henne för den "övningen" är det instället jag som tvärvägrar! Ska vi få henne att äta mat "för vår skull" så ska hon verkligen vilja ha maten och vara nöjd med övergången, annars kan det vänta.
Som det ser ut nu så tänker nog Lovisa hoppa över en den där "barnvänliga" maten i flaska. Jag har själv provsmakat innan jag har gett henne och jag stödjer hennes åsikt till fullo! I den här familjen kommer nog Älskling vara ensam om att tvinga i sig äcklig havregrynsgröt till frukost även i framtiden... Men provsmak på vår mat har fungerat väldigt bra. Thaimat var smarrigt, lax och smörgås ikväll var också jättegott. Kanske räcker det med att vi kan erbjuda vanlig mat de tider jag skulle vara i stallet? I så fall måste vi också börja fundera på innehållet i vår mat, ge Lovisas portion innan vi saltar och liknande.
Men jag stör mig på att det känns tryggare om man kan se på en nappflaska att hon har fått i sig si och så många milliliter jämfört med om hon har ätit t.ex. en morot. Äter hon en morot så tänker jag "hur mycket är en morot? Hur mycket kan de äta? Vad räknas som en portion? Är hon mätt?" men om hon dricker ur en flaska känns det mycket lättare att bedömma vad som är normalt. Irriterande...
Lättare är det med amningen, då känner jag inget behov av hålla koll på hur mycket hon "bör" äta, hon sköter det ju så bra på egen hand. Känns skönt att kunna fortsätta amma och skjuta näringsfrågan mer på framtiden :)
Nu när Lovisa passerade 6 månader för ett tag sedan känns det okej att börja fundera på det där med mat lite aktivt. Fortsätta amma så mycket som möjligt, men i alla fall veta att hon inte går hungrig om jag är borta 2-3 timmar. Tror att Älskling skulle känna sig lite lugnare också om han visste att det fanns något att ge henne, om det krävdes.
Jag har länge tänkt på BLW som ett vettigt synsätt på mat, men lite lätt stressad över att inte kunna njuta av de där timmarna i skogen med Ture så tänkte jag att något nappflaskevänligt kanske vore lättare att börja med?
När hon var lite så tog ju gärna bröstmjölk på flaska men sedan ungefär 4 månaders ålder har hon tvärvägrat. Hon skulle säkert ta flaskan om hon var riktigt hungrig, men att utsätta henne för den "övningen" är det instället jag som tvärvägrar! Ska vi få henne att äta mat "för vår skull" så ska hon verkligen vilja ha maten och vara nöjd med övergången, annars kan det vänta.
Som det ser ut nu så tänker nog Lovisa hoppa över en den där "barnvänliga" maten i flaska. Jag har själv provsmakat innan jag har gett henne och jag stödjer hennes åsikt till fullo! I den här familjen kommer nog Älskling vara ensam om att tvinga i sig äcklig havregrynsgröt till frukost även i framtiden... Men provsmak på vår mat har fungerat väldigt bra. Thaimat var smarrigt, lax och smörgås ikväll var också jättegott. Kanske räcker det med att vi kan erbjuda vanlig mat de tider jag skulle vara i stallet? I så fall måste vi också börja fundera på innehållet i vår mat, ge Lovisas portion innan vi saltar och liknande.
Men jag stör mig på att det känns tryggare om man kan se på en nappflaska att hon har fått i sig si och så många milliliter jämfört med om hon har ätit t.ex. en morot. Äter hon en morot så tänker jag "hur mycket är en morot? Hur mycket kan de äta? Vad räknas som en portion? Är hon mätt?" men om hon dricker ur en flaska känns det mycket lättare att bedömma vad som är normalt. Irriterande...
Lättare är det med amningen, då känner jag inget behov av hålla koll på hur mycket hon "bör" äta, hon sköter det ju så bra på egen hand. Känns skönt att kunna fortsätta amma och skjuta näringsfrågan mer på framtiden :)
Bästa morbröderna och flytt
Idag var vi först på avslutningen av Öppna förskolans Pyttegrupp i Oxhagen, vanlig sång men sista gången inför jul. Vi tyckte det var perfekt att få Lovisa lite trött inför resan till Nybro (sovande bebis i bilen underlättar till tusen...) men kanske var hon lite fööör sömnig för att njuta av sångstunden mitt i förmiddagsvilan.
Men sov i bilen till Nybro, det gjorde hon! Succé ;)
Hemma hos pappa hade flyttlasset redan gått och det var inte så mycket lådor för oss att köra. Efter lunch skulle allt packas upp och installeras i nya lägenheten. Vi var där till 17 men ändå kändes vår insats som en fis i rymden, ganska mycket kvar att göra när vi åkte. Men Lovisa började bli trött så vi gav upp då...
Samuel (min yngsta lillebror) slutade tidigt i skolan och stod för både assistans och underhållning. Lovisa öppnade paket (snöre = wow!) och fick ett par coola mjukisbyxor som Samuel sytt i slöjden. Måste erkänna att jag blev lite sådär töntigt megarörd över att min 10-åriga lillebror sytt kläder till Lovisa slöjden :) Urgulligt! Faktiskt jättefint! Och riktigt bra sytt, både muddar och tvättråd :p Tror inget av det jag tillverkade i syslöjden levde upp till den standarden...
Jacob, 14-årig lillebror, går i musikklass och slutade inte förens 16 så vi hade tyvärr inte så mycket tid att umgås. Men måste säga att jag är väldigt imponerad över vilken koll brorsorna har på allt kring pappa! Duktiga och lillgamla :p
Lägenheten var mycket rymligare än vad jag hade föreställt mig. Nu har pappas assistenter eget rum och toalett så här ska han väl kunna bo en längre tid :)
Mobilbild
Men sov i bilen till Nybro, det gjorde hon! Succé ;)
Hemma hos pappa hade flyttlasset redan gått och det var inte så mycket lådor för oss att köra. Efter lunch skulle allt packas upp och installeras i nya lägenheten. Vi var där till 17 men ändå kändes vår insats som en fis i rymden, ganska mycket kvar att göra när vi åkte. Men Lovisa började bli trött så vi gav upp då...
Samuel (min yngsta lillebror) slutade tidigt i skolan och stod för både assistans och underhållning. Lovisa öppnade paket (snöre = wow!) och fick ett par coola mjukisbyxor som Samuel sytt i slöjden. Måste erkänna att jag blev lite sådär töntigt megarörd över att min 10-åriga lillebror sytt kläder till Lovisa slöjden :) Urgulligt! Faktiskt jättefint! Och riktigt bra sytt, både muddar och tvättråd :p Tror inget av det jag tillverkade i syslöjden levde upp till den standarden...
Jacob, 14-årig lillebror, går i musikklass och slutade inte förens 16 så vi hade tyvärr inte så mycket tid att umgås. Men måste säga att jag är väldigt imponerad över vilken koll brorsorna har på allt kring pappa! Duktiga och lillgamla :p
Lägenheten var mycket rymligare än vad jag hade föreställt mig. Nu har pappas assistenter eget rum och toalett så här ska han väl kunna bo en längre tid :)
Mobilbild
Det ligger i släkten
Jag för sisådär 20 år sedan kanske
Lovisa på Skälby
Hälsat på Ture
Ikväll åkte vi ut till Stall Elverslösa och hälsade på Ture och Stephanie. Det var precis så mysigt som jag hade hoppats på! Trygg och stabil häst, jättemysigt stallgäng, nära till stan, upplyst paddock, fina ridvägar, flexibelt och "lagom". Det blir en bra start för att komma igång med ridningen igen och Stephanie känns som en schysst "lärare".
Trots att jag är ganska ohispig med Lollan så kände jag när vi var i stallet att det är inte rikitgt är en miljö för henne... Hon känns så liten och svår att skydda där, helt plötsligt verkar hästarna mycket större och starkare än när jag är där själv.
Som vuxen kan man ju hantera att hästar buffar och knuffar lite, men en bebis kan lätt klämma sig. Även "snälla" hästar känns lite läskiga med Lovisa i famnen. Jag kommer med andra ord inte flänga runt barbacka med Lovisa i famnen, hon får vänta med stallet tills hon är lite stabilare och kan använda både hjälm och säkerhetsväst! Tills dess får hon nöja sig med att hälsa på när jag har Älskling med mig :)
Godkända på BVC
Idag var det dags för 6-månaderskontroll på BVC och allt var bra. Lovisa charmade rejält, trots att hon precis innan slagit sig i huvudet med deras leksaksbuss i väntrummet... Ansvarsfulla föräldrar som kommer in med en blåslagen (eller rättare sagt rödslagen men det känns inte som ett riktigt ord?) när man ska på läkarkontroll. :p
När det kom till att visa upp "byta hand" så var det som att Lovisa fick prestationsångest. Varför tittar alla på mig? Sedan bytte hon lite smyg när vi pratade om annat, gäller ju att charma lite lagom liksom.
Nu är hon 67 cm lång (jo tack, vi har märkt det i garderoben!) och väger 7570g. Barnmorskan var positiv till att vi fortfarande bara ammar och "leker" lite med mat. Jag som på besöket hävdade att Lovisa var ganska ointresserad av mat (gjorde ett vällingförsök igår som fick bottenbetyg av Lovisa...) fick rätta mig ikväll när hon erbjöds thaimat med ingefärasmak, smarrigt värre!
Hur kan man inte charmas av en sån här superlolla?
Höh?
Babababa... :)
Hihi
Tror Lollan säger "-Seriöst!? Villervalla? Har ni tittat på prislappen!?! Geez..." Och svaret är "Ja, men vi fyndade till 50% rabatt på deras mingelkväll" :)
Börja rida igen
Länge har jag nu längtat efter och tjatat om ridningen. Saknar den väldigt mycket! Men det var inte läge att leta efter ny medryttarhäst, varken som höggravid eller nyförlöst... Ibland inser även jag att saker och ting inte är helt genomförbara, eller inte värda besväret för mig och min omgivning.
Men nu har vår underbara hundvakt visat sig vara lite extra underbar (verkligen helnöjd med hundarna, Eros hälsar med viftande svans liksom, det är något extra det!). Hon har precis flyttat sina hästar från Skälby till Elverslösa och där finns mysiga Ture till förfogande :) Jag red Ture några gånger när han stod på Skälby och det är en perfekt skogsmulle att komma igång på!
Jag har under några månader kännt att jag både kan och vill bli medryttare igen, men vågar inte riktigt binda upp mig på 2-3 fasta dagar varje vecka med tanke på Lovisa och Älskling. De flesta vill ju ha en medryttare som garanterat kan bestämda tider, det har jag full förståelse för, och därför har jag avvaktat. Men hos Stephanie var det helt okej att bestämma vecka för vecka och betala per gång. Underbart! Älskling kunde också få följa med när det passade och då kan vi låna två hästar. Behöver jag säga att jag är mer än meganöjd? Superdupermeganöjd :)
Jag och Ture på Skälby för två år sedan
Älskling takes a walk on the wild side med endast grimma :p Och utan hjälm ser jag nu = don't try this at home kids...
Men nu har vår underbara hundvakt visat sig vara lite extra underbar (verkligen helnöjd med hundarna, Eros hälsar med viftande svans liksom, det är något extra det!). Hon har precis flyttat sina hästar från Skälby till Elverslösa och där finns mysiga Ture till förfogande :) Jag red Ture några gånger när han stod på Skälby och det är en perfekt skogsmulle att komma igång på!
Jag har under några månader kännt att jag både kan och vill bli medryttare igen, men vågar inte riktigt binda upp mig på 2-3 fasta dagar varje vecka med tanke på Lovisa och Älskling. De flesta vill ju ha en medryttare som garanterat kan bestämda tider, det har jag full förståelse för, och därför har jag avvaktat. Men hos Stephanie var det helt okej att bestämma vecka för vecka och betala per gång. Underbart! Älskling kunde också få följa med när det passade och då kan vi låna två hästar. Behöver jag säga att jag är mer än meganöjd? Superdupermeganöjd :)
Jag och Ture på Skälby för två år sedan
Älskling takes a walk on the wild side med endast grimma :p Och utan hjälm ser jag nu = don't try this at home kids...
När jag gick igenom bildarkivet för lite hästbilder insåg jag två saker: 1 - Vilken underbar Älskling jag har som följt med på så mycket ridaktiviteter! Turer på Teneriffa, Italien, ridläger vid Omberg, medryttare i Norrköping, dressyrlektioner hos Monica Bergeås.... Världens bästa man! 2 - Jäklar vad smal jag var förut...! Jag som trodde jag var i form igen? Keep on dreaming liksom inser jag nu... Hittar små myskilon både här och där när jag jämför gamla bilder med spegelbilden :p Kanske ridningen råder bot på det också?
Kanske måste ändå?
Jag har alltid tyckt att föräldrar som envisas med att skicka julkort på sina (oftast inte objektivt sett jättesöta...) bebisar är ganska pinsamma... Vad får dem att tro att hela världen blir gulligulllyckliga av en bild på deras unge? Mor- och farföräldrar kanske, men hela släkten? Och vänner?
Hursom, jag planerade att vara betydligt mer jordnära än alla andra och INTE arrangera ett stelt julkort med Lovisa och sedan pracka på det på allt och alla. Men alltså... Check her out! Bedårande... Även objektivt sett, eller hur?! Kanske måste skicka julkort trots allt. Kanske till och med till bästa J? Pinsamt... Mycket pinsamt... Hoppas att Lovisa förlåter mig när hon blir tonåring.
Hursom, jag planerade att vara betydligt mer jordnära än alla andra och INTE arrangera ett stelt julkort med Lovisa och sedan pracka på det på allt och alla. Men alltså... Check her out! Bedårande... Även objektivt sett, eller hur?! Kanske måste skicka julkort trots allt. Kanske till och med till bästa J? Pinsamt... Mycket pinsamt... Hoppas att Lovisa förlåter mig när hon blir tonåring.
Helt fel och urmysigt!
Inatt hade vi och Lovisa lite olika förslag på lämplig aktivitet. Jag och Älskling ville gärna sitta uppe och röja undan saker på datorn samtidigt som Lovisa inte kunde förstå varför inte hela familjen gick och la sig med henne? Eros gjorde ett vänligt försök men Lovisa tyckte nog inte att det dög fullt ut, han kan varken amma eller sjunga Trollmors vaggvisa... Efter några vändor till sängen för att amma, mysa och vagga så fick hon till slut komma upp och ligga i famnen istället.
Några minuters tittande senare så somnade hon om i mitt knä i köket. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur många "experter" som säkert skulle säga att det var fel gjort. Att vi lät barnet "vinna", att vi ändrade på rutiner och regler istället för att kämpa vidare med nattningen i sängen. Andra hade kanske sagt att vi skulle lagt oss tidigt själva för att underlätta barnets dygnsrytm och tillgodose hennes behov.
Men när jag tänkte lite till och tittade på den genomnöjda lilla tjejen som sov i mitt knä så kände jag verkligen att det var precis en sån här förälder jag ville bli! Det var minnen som dessa (okej inte spädbarnsminnen men själva grejen..) jag minns från barndomen som väldigt positiva och hoppades kunna föra vidare. Den där förmågan att vara flexibel och ibland se regelbrott som vardagslyx. Att inte vara så principfast utan istället försöka få varje dag mysig efter förutsättningarna.
Självklart krävs det rutiner i grund för att kunna avvika från dem men ibland känns det som att man gör det tråkigt bara för att det "ska vara så" eller för att härdas. För min del är det helt okej att nattuggla och ta sovmorgon, även om man är ett barn! :)
Några minuters tittande senare så somnade hon om i mitt knä i köket. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur många "experter" som säkert skulle säga att det var fel gjort. Att vi lät barnet "vinna", att vi ändrade på rutiner och regler istället för att kämpa vidare med nattningen i sängen. Andra hade kanske sagt att vi skulle lagt oss tidigt själva för att underlätta barnets dygnsrytm och tillgodose hennes behov.
Men när jag tänkte lite till och tittade på den genomnöjda lilla tjejen som sov i mitt knä så kände jag verkligen att det var precis en sån här förälder jag ville bli! Det var minnen som dessa (okej inte spädbarnsminnen men själva grejen..) jag minns från barndomen som väldigt positiva och hoppades kunna föra vidare. Den där förmågan att vara flexibel och ibland se regelbrott som vardagslyx. Att inte vara så principfast utan istället försöka få varje dag mysig efter förutsättningarna.
Självklart krävs det rutiner i grund för att kunna avvika från dem men ibland känns det som att man gör det tråkigt bara för att det "ska vara så" eller för att härdas. För min del är det helt okej att nattuggla och ta sovmorgon, även om man är ett barn! :)
Partysovaren
Har alltid tänkt att det vore smidigt med ett barn som känner sig trygg, kommer till ro och kan somna överallt. Barn sover ju mycket mer än vuxna och det hade varit lite jobbigt om det krävdes fasta rutiner och total tystad här hemma 16h/dygn... Men samtidigt får man vara lite ödmjuk inför att alla barn är olika och att vi kanske skulle få anpassa oss om Lovisa t.ex. ville sova på ett visst sätt.
Vi har inte övat på att få henne att sova bland stök och ljud, men vi har ändå tänkt att "det löser sig" och "hon somnar väl när hon behöver, även om vi är iväg". Här har selen och sjalen varit till stor hjälp, det är en sovrutin som vi kan ta med oss vart vi än är :)
Igår var vi i alla fall hemma hos mamma och Christer på middag med en massa gäster, och gissa vem som sov sig igenom halva festen? Först var hon vaken och flörtade lite med alla gäster, trots att hon nog var ganska trött. Satt på golvet en stund med sin leksakstelefon/elefant och tygkub, var allmänt nöjd. Sedan tog Älskling henne på armen en stund, hon somnade och sov nästan två timmar på sitt täcke bredvid matbordet. Så smidigt!
Lovisa på fest
Jag och Lovisa på tåget hem från Sthlm (gissa vem som fick mest plats? :p)
Tycker överlag att hon har varit väldigt glad på sistonde, glad och "tålig". När hon var mindre växlade det så fort mellan lek/gos/hungrig/trött osv. vilket gjorde att sträckan mellan nöjd och katastrof kändes väldigt kort. Nu känns det som att är man på stan och känner att hon börjar bli hungrig så har man några minuter på sig att hitta lämplig plats och komma till ro innan illtjuten kommer. Likaså när hon är trött så kan man roa henne några minuter extra tills det är "lämpligt" och ändå få en harmonisk insomning. Väldigt skönt :)
Angående tygblöjorna
So far helt okej! Jag tycker att det ser skönare och mysigare ut än vanliga blöjor, men Lovisa har lite svårt att uttala sig i frågan. Som nattblöja är de helt klart otillräckliga, vi provade första natten vilket resulterade i nerkissad säng efter ca en timme... Not nice... Men på dagarna när man kan hålla koll så fungerar det bra.
Tror att användandet av tygblöjor underlättas mycket av lite EC-tänk, man bör byta ganska ofta och då är det smidigt om inte allt hamnar i blöjan. Det där med EC har i och för sig inte gått så bra på sistone, mest för att jag har varit ganska oengagerad men också för att Lovisa verkar ogilla sin fina potta. Jag kan förstå henne, hennes lilla rumpa liksom försvinner på den där megapottan och det verkar svårt att få till någon skön position.
Jag får liiite äckelkänslor av tanken på att hon skulle kissa, eller ännu värre nummer två, i vårt handfat så jag får nog fundera vidare på det där. Att köpa ytterligare en potta känns lite onödigt... Men OM man skulle så har den här hamnat på gullighetslistan:
Hade passat så bra med våra badankor Yngve och Alex...!
Tygblöjorna är här!
Äntligen har våra tygblöjor kommit :) Färgerna var det slumpen som avgjorde och hit hem kom det två röda, två rosa och två orange, mycket bra till Lovisas garderob. Hon har invigt ett par röda och snart kommer nog ett utlåtande om vad vi tycker. De kändes i alla fall mjuka och sköna, för att inte tala om snygga!
Skeptisk look :p
Vattenlek
Som försättning på inlägget om att Lovisa alltid blir glad av ett bad: hon har nu hittat ett sätt att på egen hand få till vattenlek :p Hundarnas vattenskål!
Jag inser att när hon är duktigare på att förflytta sig och kanske söker upp den där vattenskålen med jämna mellanrum så kommer vi snart inte tycka att det är så gulligt längre... Hela hon blir ju blöt :p Men just när är det faktiskt både gulligt och hanterbart så vi lät henne leka, kläder kan man ju byta!
Å kolla in byxorna! Stickade bomullsbyxor med julkänsla, fyndat på second hand :)
Badposer eller bad poser?
Ett säkert knep för att få Lovisa på gott humör är att bada, alltid en succé! En bidragande orsak är säkert att det oftast innebär att hela familjen kryper ner i badkaret och när man väl sitter där är det svårt att fokusera på något annat än henne :p Sedan får hon ju en helt annan kroppskontroll i vattnet vilket hon också verkar uppskattat.
Man kan få en del schyssta poser i badet :p
Såå glad man kan vara!
Tjeeena ;p
Crazygenen syns på alla i familjen... :)
Mysigt med en sovkompis!
Clara blev av med sin svanstipp på Kalmar Djursjukhus igår, kunde både lämna och hämta henne samma dag vilket är skönt. Hon blir väldigt stressad över att vara där, känns som att hon överlag har väldigt låg både stress- och smärttröskel den stackarn... Skönt att de tog lite hänsyn till detta på djursjukhuset och dels gav henne lite lugnande men också lät henne ligga på kontoret med sällskap istället för på stall.
Veterinären som tog hand om henne, både när vi kom in akut och på operationen, var Per Zetterström. Jag har blivit väldigt anti Kalmar Djursjukhus och ville först åka någon annanstans men Per har jag faktiskt väldigt stort förtroende för! Jag hade alltid honom under tiden vi hade kaniner hemma, smådjur är lite av hans specialintresse, och efter det trivs jag bra med att ha honom som veterinär. Heléne, djursjukvårdaren som tog emot oss igår, känns också väldigt varm och trygg :) Alltid kul när man kan skriva något positivt, och framförallt skönt när när man lämnar Clara i goda händer! Idag ringde jag dock deras jouröppet eftersom Clara har flåsat, inte kunnat sova och verkat väldigt påverkad sen vi kom hem och då bekräftades mina onda tankar om djursjukhuset... Men men, Clara verkar ha lugnat ner sig lite och förhoppningsvis är den här perioden snabbt över för henne!
När man inte är på topp är det extra skönt med lite sovsällskap :)
Villervalla byttes mot djursjukhuset...
Kvällsplanen var besöka en mingelkväll på Villervallabutiken Sagopalatset och sedan ta en tur till Maxi. Älskling skulle även gå på rugbyträningen för första gången på länge (en ihärdig förkylning håller honom på mattan annars...). Men nej, istället spenderade vi stora delar av kvällen på djursjukhuset med stackars Clara :(
Jag var på väg ut genom trapphusets ytterdörr och Älskling skulle ta med hundarna ner i källaren för att hämta en sak. När jag går ut, och har släppt dörren, så smiter hundarna förbi. Dörren är ju redan på väg att gå igen och då fastnar Claras svans... Vilken panik det blev... Det tog säkert bara någon sekund men trots det lyckades hon slita sig ur dörren och skadade svansen rejält. Vi hade omöjligt kunnat få bort dörren i tid, eller tänka ut att hon skulle kunna fastna där, men fy bubblan vad dåligt samvete man får :(
Resultatet blev att svanstippen blev av med skinnet och vi bestämde oss för att åka till sjukan. Jag ville främst åka dit så att hon skulle kunna få smärtstillande, vilket vi inte hade hemma, men veterinären ville amputera svanstippen så det var ju tur att vi åkte in.
Övernattning på djursjukhuset tackade vi i ändå nej till, det är verkligen det värsta hon vet och vi känner oss trygga med att ha henne hemma. Så imorgon vid 08 ska hon lämnas in på operation och hämtas hem igen under eftermiddagen, 14 dagar med tratt innan stygnen tas och sedan hoppas vi på frid och fröjd. Stackars, stackars lilla Clara...
När Clara blir sjuk/skadad, vilket hon tyvärr verkar bli lite oftare än genomsnittet, så känner jag alltid dåligt samvete över att hon borde få mer tid om dagarna... När jag skaffade Clara så hade hon alltid mitt fulla fokus men nu har familjen utvidgats först med Eros, sedan Älskling och nu med en liten Lovisa. Självklart ger detta också extra glädje och trygghet för henne, men ibland undrar jag om hon känner sig bortskuffad... När hon är hängig över något är det extra jobbigt att inte kunna behandla henne som "the one and only" längre :(
Vår finaste schapendoes :)
Innebus
Tänkte ta ut hundarna på en rejäl promenad innan Älskling kommer hem. Tog på mig höstjackan, mössa och vantar men konstaterade redan vid ytterdörren: FY vad kallt det har blivit... Runt kvarteret kom vi, sedan bestämde jag att det får bli innebus istället. Clara var inte sen med att visa sin besvikelse... Nu har hon fått göra godissök i vardagsrummet och är lite mindre besviken, men långt ifrån nöjd... Nästa promenad ska jag nog rusta mig med bättre kläder!
Lovisa är i alla fall nöjd med inomhusaktiviteter. Hon har jazzat runt här i de nya kläderna från min farmor :)
Nya morgonrutiner!
Herregud! Hur kunde man glömma! Adventskalendern började ju idag!
Var tvungen att uppdatera mig med dagens avsnitt på SVT Play och det var en riktigt mysigt kalender i år :) Så jag tror att nu (kan skylla på Lovisa) så ska jag återuppta min gamla barndomstradition med att titta på julkalendern och äta frukost på sängen. Tveksamt om jag tar mig upp till 07.15... Men med ett stort glas O'boy ska det nog gå bra. Och 07.15-07.30 är ju Älskling fortfarande hemma = familjemys! Vilken tur att man har en unge i familjen att skylla på ;)
Hemma
Nu är vi hemma igen efter tre mysiga dagar i Stockholm. Det blev verkligen inte som planerat, men ändå väldigt trevligt :)
Vi satte oss på tåget upp till Stockholm vid 12.30 och två timmar senare mailar kursarrangören "vi har ställt in examen imorgon". Toppen... Inte okej att meddela så sent till långväga kursdeltagare så den här resan ska jag faktiskt begära kompensation för, drygt 800:- på tågbiljetter är ganska mycket pengar att bli av med.
Hursom hade jag inte köpt ombokningsbara biljetter och farmor hade ju kvällsmaten redo så jag bestämde mig för att fortsätta resan uppåt och se det som en mysig minisemester för mig och Lovisa :) Tågresan gick över förväntan, Lovisa var jätteglad och somnade då och då väldigt odramatiskt. När vi kom till farmor på kvällen så var hon också väldigt glad och somnade som vanligt vid 21-tiden. Kul att få "visa upp" sin lilla skrutt från hennes bästa sida :)
På tisdagen fick vi låna en sulky av min lilla kusin Saga och begav oss in till centrala Stockholm för lite shopping. Med betoning på lite, hjälp vad jag har blivit snål... Besökte i alla fall Goodstore där de säljer vegetariska varor till Älskling, mumsigt vid jul! Även den har dagen var jag faktiskt förvånad över hur lätt det var att åka runt med Lovisa! Hon satt i selen (väskorna åkte sulkyn), tittade på folk, sov och var allmänt nöjd. Vi tänkte besöka "Rum för barn" på Kulturhuset men de hade barnvagnsförbud... Jag hade inget barnvagnslås och kände inte för att lämna en lånad vagn olåst i barnvagnsgaraget så vi skippade det. Istället tog vi oss till Villargatan 12 och deras Öppna Förskola. En chans för både mig och Lovisa att komma ur ytterkläderna, leka lite, ta en matpaus och bara ladda om batterierna. Öppnis är verkligen en toppenidé! Lite kul var också att en av pedagogerna där uppe hade varit på föreläsningar om Måsen här i Kalmar, hon hade även besökt verksamheten för några år sedan. Fancy :)
På kvällen märkte man att Lovisa blev trött av alla intryck, sova på nytt ställe, bryta vanorna lite och allt annat som hör resande till. Hon var gnällig vid läggdags och det blev en tidig kväll även för mig eftersom Lovisa ville ha sällskap.
På onsdagen tog vi det lugnt, tittade på gamla filmer från när jag var liten, lunchade med farmor och hade det allmänt mysigt :) Tågresan hem sedan gick bra, men när det var sovdags märkte man att Lovisa var lite uppvarvad och hade svårt att komma till ro. Tror att hon tyckte det var skönt att komma hem till vår egna säng igen även om hon har varit fantastiskt nöjd och glad i Stockholm.
