Kan man samsova med en rumänsk gatuhund?

Sådant funderar jag på när jag sitter här och läser boken om barns sömn som ingår i bokcirkeln vi träffade för första gången idag.

Att samsovning känns rätt för oss har vi ju konstaterat sedan länge men boken tar också upp "samsovning med syskon" i ett kort stycke. Så nu sitter jag och tittar på Lovisa och Eros som sover tätt intill varandra och funderar på samsoving med hund? Att experter skulle varna för den uppenbara risken att hunden biter barnet kan jag ju räkna ut ganska snabbt. Men om man redan känner sig som en familj som slutat tänka på det där i samma sekund som man kom hem från BB, hur likt samsoving med människa kan det då vara? Hur trygg känner sig Lovisa om hon vaknar upp bredvid Eros kontra oss? Underlättar hans andning hennes på samma sätt som vår? Känner han sig betydelsefull och hänsynstagande som "samsovningskompis" eller är hon bara i vägen? Detta kanske får bli ämnet för fördjupningsarbetet till Hundens Hus: "Hundhållning med inriktning Attachment Parenting" :) Min egna lilla hobbystudie ikväll visar i alla fall tydligt att bebis och hund snarkar ikapp tätt intill varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0