lillalois

Kan börja med amningen av lillasyster och det är en riktig fröjd! Även om jag fortfarande ammar Lovisa så var jag inställd på en ny invänjningsperiod med den nya bebisen. När Lovisa var nyfödd så krånglade amningen ganska mycket, och länge. Dels gjorde det väldigt ont i början och Lovisa var ganska missnöjd de första dagarna då det kom för lite och sedan för mycket och oavsett var allmänt svårt att hitta rätt tag. Räddningen blev till slut amningsnapp och det fungerade jättebra men vi använde den ganska länge. Det var lite krångligt att komma ihåg nappen, tvätta och koka i fyra månader... Så nu sitter jag här och är ändå ganska förvånad över att amningen den här gången flyter på hur lätt som helst! Inget krångel, inget ont.

 

Lillasyster började amma redan minuterna efter att hon kom ut, fick ett bra tag och har varit hur nöjd som helst. Nu (två dygn efter förlossningen) börjar brösten anpassa sig lite efter den nya ankomsten så inatt har det varit lite fotbollskänsla över dem, då var det svårare att amma i sängen.

 

En annan sak som fövånat mig är hur flexibel amningen kunnat vara tidigt med lillasyster. Med Lovisa tog det lång tid innan vi fick till liggamning till exempel men den här tjejen har redan ammat i sängen, i sjalen, gåendes osv. Hur lätt som helst!

 

Att amma syskon då? Jag hade förväntat mig rejält med svartsjuka från Lovisas håll när bebisen skulle amma, men hon har varit väldigt generös :) Hon har inget emot att tandemamma och när den lilla gör ljud ifrån sig så tycker Lovisa också att bebisen nog behöver booba. Jag försöker att låta Lovisa amma så mycket som hon vill, för att behålla den positiva attityden, och hon ammar nog lite mer än vanligt. Men på nätterna är det lite jobbigt. Jag hoppas att Lovisa snart återgår till att sova gott om nätterna så att vi slipper ha diskussionen "snaaart ska du få". Mycket amning blir det!