Läskunnighet hos små barn

Något som Askö inspirerade till var att lära sig lite mer om hur barn lär sig att läsa. Vi träffade en familj där som lärt sin son, idag 3 år, att läsa enligt ordbildsmetoden. Väl hemma satte jag igång att tillverka egna ordkort och är faktiskt förvånad över hur intresserad och road Lovisa är! Tanken är inte att vi ska ha träningsläger här hemma, inte skola för bebisar, men jag är övertygad om att en inspirerande miljö och möjlighet att lära kan väcka ett eget intresse. Vet man inte att böcker finns så kan man ju inte be om att få läsa dem!
 
Men läsintresse och läskunnighet kommer oftast inte genom endast en "metod" utan många faktorer och strategier spelar in. Tänker här lista det som jag själv tycker verkar vara de vettigaste råden om man vill främja tidigt läsinlärning, men också läsglädje vilket ju är det viktigaste i längden.

Exempel på förutsättningar för läsningen är språkförståelse, minne och ordförråd. Exempel på förutsättningar för allmän inlärning är koncentration, fysiska ork och motivation för inlärning. Arv, uppväxtmiljö och stimulans inverkar på utvecklingen av alla nämnda faktorer.

Då barnet skall lära sig läsa hjälper det om han eller hon fått så mycket erfarenheter som möjligt av både talspråk och skriftspråk. Redan från den tidiga barndomen övas de tidiga läsförutsättningarna upp genom ett rikt språkligt samspel med den vuxna samt genom lekar, spel och händelser som innehåller språklig stimulans.

 

Ordbildsmetoden / helordsmetoden

Detta har blivit en populär metod för att börja med läsinlärning hos riktigt små barn, de flesta rekommenderar att man börjar så fort bebisen klarar av att koncentrera blicken (3-4 månader). Efter det går inlärningen långsammare och långsammare men traditionellt i Sverige så börjar vi med läsinlärning vid 6-7 års ålder så man behöver ju inte känna någon stress om man inte stod där med ordkorten de första månaderna ;)
Metoden går ut på att barnet först lär sig att känna ord som visuella helheter, istället för att börja med ljudning av bokstäver. Man kan likna det med att många barn känner igen IKEAs skylt även om de inte kan urskilja I K E A. När barnet lär sig många ord på det här sättet så börjar det själv koppla ihop att olika delar i orden ser ut och låter likadant i olika ord. Man börjar alltså se att både bil, båt och banan börjar med B och kan då övergå till att själv avkoda även okända ord.
Fördelen med att lära sig hela ord är att man ofta läser snabbare när man väl läser, man ser hela bilden istället för att ljuda i huvudet. Det är viktigt att lära sig läsa och minnas ordbilder eftersom man som läsare då bättre kan fokusera på innehållet i texten i stället för på avkodning av enskilda ord.
Så hur går man till väga? De flesta använder sig av ordkort, välj gärna ord som barnet gillar och är väl bekant med. Man visar ordet ganska snabbt, bara ett par sekunder, och börjar med serier om 5-6 ord som man byter mellan. Visar ordet, för med fingret från vänster till höger för att förtydliga hur ordet utläses, säger ordet högt och byter sedan till nästa kort. Bäst effekt ska uppnås om man gör detta i ett par minuter, ca tre gånger per dag. Man kan ha flera "grupper" av ord igång samtidigt, man behöver alltså inte vänta tills att barnet lärt sig alla 5-6 ord innan man introducerar nya. Men man bör hålla sig till 5-6 ord per tillfälle så att man hinner med några repetitioner. Viktigast är såklart att bara göra det så länge barnet är koncentrerat och entusiastiskt. Så fort barnet tröttnar så ska man sluta, inget tjat, tvång eller testande av barnets kunskaper.
 
Ljudning
Traditionell läsinlärning har handlat mycket om ljudning, att lära sig hur olika bokstäver låter för att själv kunna läsa ut okända ord. Ett vanligt misstag man gör är att lära barnet vad bokstaven heter istället för att fokusera på hur den låter. Förutsättningen för att lära sig ljudning är att barnet förstår att bokstäverna symboliserar olika ljud. Den största utmaningen för ljudmetoden i det svenska språket är att bokstäverna inte alltid uttalas med standarduttalet. Därför är det lönsamt att i läsundervisningen börja med ljudenliga ord.
Då målet är att eleverna snabbt skall få redskap för att bli självständiga läsare är metoden effektiv. Fonologins roll är ändå oklar då det gäller duktiga läsare på grund av att den inte alls bidrar till förståelse av ord hos läsare. Bäst är en kombination av ordbildsmetoden och ljudning, det är också så de flesta lär sig att läsa.
 
Högläsning
Att läsa mycket böcker hemma är ovärderligt både för ordförråd och läsintresse. Variera gärna läsningen och läs allt ifrån barnböcker till faktaböcker, recept och skyltar. Visa hur förståelsen av text kan ge nycklar till mer. Låt barnet välja ut sina favoriter men introducera också nya böcker med jämna mellanrum.
När jag läser böcker med lite kortare texter så brukar jag följa med fingret under texten för att visa vart i texten vi befinner oss. Dels för att markera att texten är viktig, men också för att visa vilket ord som låter på vilket sätt.
Gör gärna högläsningen till något extra mysigt. Ge karaktärerna i böckerna egna röster, läs med inlevelse, skapa en mysig läshörna osv. Att den som läser högt är entusiastisk smittar av sig på barnets läsintresse!
Prata om böckerna ni har läst. Att diskutera kring texterna ger läsförståelse och också ett utökad ordförråd.
Då barnet börjar knäcka läskoden så kan det vara väldigt givande att barnet läser högt för sin förälder, småsyskon eller ett gosedjur. Strunta i om det blir fel på några ord, huvudsaken är att intresset finns!
 
Övrigt
Många föräldrar sätter skyltar på saker hemma som barnet känner till eller använder. Till exempel skriver "STRUMPOR" på strumplådan, "POTTA" på pottan osv.
Använd texter praktiskt i vardagen. Låt barnet följa ett recept, läsa inköpslistan i affären eller lek lekar text.
Goda förebilder som själva läser mycket gör mycket för barns läsintresse. "Barn gör som man gör, inte som man säger". I familjer där läsning hör till vardagen och där man ofta besöker biblioteket får barnet en modell för läsintresse.
Biblioteken har mycket att erbjuda! Dels för att man får vistas i en bokälskande miljö men också för att de ofta har bra barnaktiviteter med inriktning på läsning. Sagostunder med högläsning, barnteater baserad på kända barnböcker eller samtalsgrupper kring någon gemensam bok. För lite äldre barn erbjuds ofta skrivarkurser eller bokcirklar.
Se till att böcker och annat läsmaterial finns lättillgängligt för barnet. Ha gärna många böcker att välja mellan, på en höjd där barnet själv kan välja och hämta.
 
Viktigt att tänka på att man oftast inte kommer så långt genom att snöa in på en grej. Bäst resultat når man genom att kombinera ordbildsmetod, ljudning, högläsning och de övriga tipsen samtidigt. Det krävs alla delarna för att verkligen knäcka läskoden.
 
Jag tvivlar inte alls på att även små barn kan lära sig att läsa och så länge de tycker att det är roligt tror jag även att det kan vara en stor fördel att börja tidigt. På samma sätt som jag tror att teckenspråk och flerspråkighet kan berika mycket och mycket tyder ju på att små barn lär sig detta mycket lättare än om man börjar i skolåldern. 
 
En liten Lovisa läser "Vem där?" med gammelmormor.
Lovisa leker med sina ordkort
 Lovisa leker med sina ordkort
Pappa och Lovisa läser och sjunger med "Svenska barnvisor"

Kommentarer
Postat av: Ditte

Vad roligt att läsa om hur ni gör med "lästräning". Bra sammanställning av olika metoder! Har också ett litet bokstavs- och ordintresserat barn här hemma! Han älskar bokstäver och tycker om att säga ljuden. Har gjort lappar på bokstäver och satt upp i hans ögonhöjd - vi har tagit en bokstav i taget och tar en ny när han har lärt sig att komma ihåg ljudet på den förra! Vi kör ingen regelrätt träning - men han brukar hamna framför de där bokstäverna några gånger om dagen och då passar jag på!

2013-08-22 @ 21:56:47
URL: http://hemmahosfrug.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0