lillalois

Vår mysigt inredda spjälsäng är ju som nämnt tidigare ockuperad av vår schappe Clara. Tycker att det är en riktigt bra lösning faktiskt eftersom Lovisa fortfarande kan ligga nära men vi får lite mer spelutrymme i vår 140-säng som annars ska delas på två vuxna, en bebis och två hundar. Tveksamt om hon uppskattar napp-fickorna på insidan av spjälskyddet men annars får nog hund-/spjälsängen högsta betyg men fluffigt täcke, många kuddar och nära till familjen :)

Lovisa kör inte endast på strikt lydnad i alla fall utan kan tänka sig lite bus också!

På sistone har vi fått en ovanligt rädd liten Eros här hemma, han har börjat reagera på fyrverkerier... För några år sedan var han lika oberörd som Clara men jag tror tyvärr att firandet i Norge förra året blev för mycket för honom. Vi var på inget sett förberedda på att firandet skulle bli så stort men varje familj där måste lagt en månadslön på fyrverkerier. Trots att vi inte firandet så blev vårt hus omringat av grannarnas party och ljuden (och ljusen) var överallt.

Oavsett hur det har gått till så är han i alla fall väldigt rädd nu, han har velat avsluta promenaderna i förtid i flera dagar efter att ha hört diverse ljud. Om jag bara hade kommit på det tidigare så hade vi såklart gett honom något lugnande, men den tanke slog mig först idag.

Då är det tur att man har ett litet sjalbarn hemma! Lovisa, som älskade fyrverkerierna, fick låna ut sin sele och åka i vagnen istället. Eros satt väldigt nöjd i "sin" ErgoBaby och nöjde sig med en snabbkiss innan han hoppade upp i famnen igen.

Clara blev av med sin svanstipp på Kalmar Djursjukhus igår, kunde både lämna och hämta henne samma dag vilket är skönt. Hon blir väldigt stressad över att vara där, känns som att hon överlag har väldigt låg både stress- och smärttröskel den stackarn... Skönt att de tog lite hänsyn till detta på djursjukhuset och dels gav henne lite lugnande men också lät henne ligga på kontoret med sällskap istället för på stall.

Kvällsplanen var besöka en mingelkväll på Villervallabutiken Sagopalatset och sedan ta en tur till Maxi. Älskling skulle även gå på rugbyträningen för första gången på länge (en ihärdig förkylning håller honom på mattan annars...). Men nej, istället spenderade vi stora delar av kvällen på djursjukhuset med stackars Clara :(

Sådant funderar jag på när jag sitter här och läser boken om barns sömn som ingår i bokcirkeln vi träffade för första gången idag.

Att samsovning känns rätt för oss har vi ju konstaterat sedan länge men boken tar också upp "samsovning med syskon" i ett kort stycke. Så nu sitter jag och tittar på Lovisa och Eros som sover tätt intill varandra och funderar på samsoving med hund? Att experter skulle varna för den uppenbara risken att hunden biter barnet kan jag ju räkna ut ganska snabbt. Men om man redan känner sig som en familj som slutat tänka på det där i samma sekund som man kom hem från BB, hur likt samsoving med människa kan det då vara? Hur trygg känner sig Lovisa om hon vaknar upp bredvid Eros kontra oss? Underlättar hans andning hennes på samma sätt som vår? Känner han sig betydelsefull och hänsynstagande som "samsovningskompis" eller är hon bara i vägen? Detta kanske får bli ämnet för fördjupningsarbetet till Hundens Hus: "Hundhållning med inriktning Attachment Parenting" :) Min egna lilla hobbystudie ikväll visar i alla fall tydligt att bebis och hund snarkar ikapp tätt intill varandra.

Måste bara få skryta lite och meddela att hundarnas egentid är påbörjad! Inget koppel, runt kvarteret, en och en. Självklart mutor och belöningar av bästa sort :) Ingen megainsats, men en lagom start. Att ta sista kissrundan på det här sättet blir nog ganska bra, även för resten av familjen. Då sover Lovisa, Älskling är hemma och det inkräktar inte på något annat. Samtidigt får hundarna en stund på dagen då jag bara ägnar mig åt dem, tror att det uppskattas mycket.

Under eftermiddagen tog vi en promenad i det underbara höstvädret. Lite kallare nu än vad det har varit de senaste dagarna känns det som, men konstigt vore det ju annars. Den här hösten har varit riktigt varmt och skön :) Idag låg dimman tät hela dagen och då ser det lite extra mystiskt ut ute.

Om jag, innan Lovisa kom, skulle gissa vem utav hundarna som skulle visa störst intresse så hade jag gissat på Clara. Jag tänkte mig henne som den tålmodiga och lekfulla barnvakten och Eros tänkte jag mig lite mer avvaktande. Men istället har det blivit så att där Lovisa ligger, där ligger ofta Eros :) Kanske beror det på att Lovisa har så mjuka och sköna filtar? Hursom verkar de uppskatta varandras sällskap! Urmysigt tycker jag!

Jag har förtått på många föräldralediga hundägare att det är svårt att få tiden att räcka till både bebisar och fyrbenta. Omställningen är stor och mycket fokus ligger på den nyaste familjemedlemmen. Samtidigt vill man att hunden ska känna sig delaktig och tycka om det nya lilla livet. Därför tänkte jag testa en aktiveringskurs för småbarnsfamiljer. En hundkurs där vi lär oss enkla sätt att aktivera hunden i vardagen (delvis tillsammans med barnet), men också en kurs där småttingarna är varmt välkomna!

Nu har jag äntligen börjat klippa Claras päls. Än så länge är hon ”grovklippt” och ser ut som ett utgångsfår, men snart är hon fin! Känns nog skönt för henne att bli av med all päls i värmen :) Hon hatar allt vad pälsvård heter men har varit samarbetsvillig. Snart är det dags för badet, får se vad hon säger då…

 

Känns i alla fall skönt att ägna sig lite år Clara. Vi lämnade vår New Beetle på service idag och då fick Lovisa vara med sin mormor. Hundarna fick en promenad hem från Mekonomen utan bebis och det kändes också skönt. På sistone har jag haft så dåligt samvete över att det inte är bara jag och Clara nu för tiden. När jag och Clara var yngre så gjorde vi allt tillsammans och hon var fokus för all min uppmärksamhet. Sedan dess har Eros, Älskling och Lovisa också kommit in i familjen och vissa dagar känns det som att hundarna bara får följa med och försöka att inte vara i vägen… :( Ibland funderar jag på om Clara saknar de gamla tiderna… Hon är i alla fall världens bästa storasyster åt Lovisa så no hard feelings där. Hoppas att hon ser friluftslivet som kommer till helgen som en liten belöning för att vara världen finaste schapendoes! :)

Idag hade jag min första problemhundsutredning sedan flytten till Kalmar. Det känns väldigt bra att vara igång med arbetet igen, göra nytta, träffa människor, få lön och så mycket mer. För att göra det hela ännu bättre så var det en väldigt trevlig familj jag träffade :)

Särskilt i början gör det väldigt mycket när man trivs med sina kunder, det ger en bra boost för självförtroendet! Har man många nöjda kunder är det mycket lättare att ta kritik sedan. Just nu känner jag ärligt kan säga att jag arbetar med min hobby, det känns bra!

Fler möten är inplanerade i veckan och jag känner mig laddad :) Kul när Dog Performance går bra :)

 

Eros tror jag tillhör dem som föredrar att INTE jobba så mycket...

Idag är det dags för Dog Performance premiärpromenad i Kalmarsundsparken :)

Så här står det på vår hemsida:

Vill du träffa likasinnade och prata hund? Behöver din hund lite miljöutbyte tillsammans med andra hundar?

En gång i veckan träffas vi för gemensam hundpromenad i Kalmarsundsparken och på Stensö. Alla är välkomna men meddela gärna i förväg att ni kommer då det underlättar för planeringen av promenaden. Under promenaden hålls hundarna kopplade då vi rör oss i områden med koppeltvång.

Promenaderna tar ca 1,5 timme inklusive fikapaus, medtag egen fika och eventuellt sittunderlag. Självklart är det gratis att följa med oss på promenad!

Idag träffas vi 14.00 vid parkeringen i Kalmarsundsparken.

Äntligen har vi fått tillgång till vårt domännamn till Dog Performance hemsida. Älskling har också lagt ner mycket arbete på att "förfina" den så titta gärna in:
www.dogperformance.se

Igår tog vi oss äntligen till Skälby, har haft siktet inställt på det länge nu.

Inte alls samma sak när majoriteten av "de gamla" inte är inte kvar, en massa nya har börjat och många av djuren har bytts ut. Men vi gjorde lite nytta i alla fall, eller rättare sagt Älskling gjorde. Jessica skulle köra Tora för första gången och behövde självmordskandidater som kunde assistera. Gravida fick tyvärr inte hjälpa till utan hänvisades till fotograferingsuppdrag utanför paddocken. Klokt tänkt egentligen, även om det nu gick strålande bra för både Jessica, Tora och medhjälparna. Älskling fick hedersuupdraget "hålla i balsnöre" under tiden som Tora gick sina första varv med vagnen.

Nu när vi är tillbaka i Sverige så är Dog Performance också igång med sin verksamhet!

Kurser, problemhundsutredningar, hundmassage och promenader tillsammans är lite av vad som erbjuds.

Det nyaste projektet är godistillverkning som jag tycker att riktigt spännande. Många timmar har lagts på att studera hundars näringslära i jakten på det "perfekta hundfodret" och i framtiden hoppas jag kunna erbjuda detta i webbutiken. Fram tills dess säljer vi hemlagat och nyttigt hundgodis till de fyrbenta :) Gissa om hundarna här hemma uppskattar vår nya arbetsuppgift!

Tack vare världens bästa sambo finns nu Dog Performance hemsida ute, besök den gärna: http://go.to/dogperformance

En ung Clara har lämnats obevakad i köket liiite för länge...

-Clara sluta tigg...
-Clara sluta slicka på dina tassar...
-Clara skäll inte...
-Snälla Clara, var tyst...
-Sluta krafsa!
-Nej, Clara....
-Clara snälla sluta...

- Matte! Håll käften och  låt mig arbeta ifred!! Geeez...!

Man kunde hoppas på att den ökade aktiveringen skulle göra hundarna tröttare men icke sa nicke. Eller jo, Eros är nästan alltid på snooze, med eller utan aktivering. Clara däremot har fått en helt ny kraft till att hitta på egna aktiviteter. Hon vaknar på morgonen och verkar nästan irriterande entusiastisk på vad som komma skall. Ständigt på jakt. Vad hände med sovmorgon?

Ska dock ge henne cred för utmärkt lydnad utomhus! Hon är väldigt rolig att gå ut med då hon lyssnar på alla kommandon och älskar att träna. Nu kan jag till och med ha henne lös när jag går över skolgården och det är stort! Hon verkar också helnöjd med belöningarna och uppmärksamheten som hon får av att gå lös på promenaderna. Inte bara matte som berömmer henne utan även mötande människor hälsar gärna på finingen. Eftersom hon varit lite skeptisk till mötande människor så ser matte till att även främlingar blir godisautomater :)

Jag har blivit duktigare på att ta ut dem en och en nu. För det första är det alltid lättare att träna när man bara behöver fokusera på en individ, för det andra är Clara och Eros så olika i både personlighet och träningsnivå. Det går faktiskt riktigt bra med lilla Eros också. Han har fortfarande svårt att koncentrera sig och kan vandra iväg i sin egen värld... Men igår gick han fint i säkert tio meter :) Matte är stolt!

Nu när jag har fått skryta lite också känns Clara mer lätthanterlig!

Ibland kan Familjeliv vara intressant även ur hundsynpunkt och den här tråden kunde jag inte låta bli: "Det är INTE hundplågeri!". Ämnet är Cesar Millan och stryphalsband.

Självklart rekommenderar jag er att lära hela tråden men här är en sammanfattning av mina åsikter i frågan (på forumet är mitt nick ViVäntarLois):

"Under tiden som jag har studerat hund så har jag har försökt välja utbildningsanordnare inom olika ideologier och metoder, just för att bilda mig en egen uppfattning om vad som är rätt men också för att ha insyn i de metoder jag väljer bort.

Jag ser idag ingen anledning till att använda mig av CMs metoder, för mig känns han inte tillräckligt påläst och jag anser att det finns gott om alternativa träningsmetoder som leder till samma resultat.

Det finns också mycket i Cesars träningssätt som jag anser är rent djurplågeri. Cesar använder både el och stackel vilket faktiskt är förbjudet enligt svensk lag. Han utsätter ibland rädda hundar för "Flooding", det innebär att man överöser hunden med det den är rädd för i hopp om att hunden ska vänja sig. Hunden blir ofrånkomligt rädd och passiviserad, denna chock misstolkas och man tror att det är en lugn hund man ser. Listan kan göras längre men jag känner att Cesars hundar ofta är missförstådda och det "lugna" resultat man ser är egentligen något helt annat.

Jag har full förståelse för att man som TV-tittare ser en rehabiliterad hund och anser här att TV-bolagen borde ta ett större ansvar för vad som sänds... Här i Sverige, men även utomlands, har Cesar och andra hundprogram kritiserats och många anser att de inte borde få sändas i TV.

Svenska Brukshundsklubben kom med ett press‐ meddelande den 29/1‐08 där de tar avstånd från Cesars metoder i hundträning, många privata hundtränare är också på deras linje.

De flesta hundtränare kan publicera sina ideologier utan att SBK går ut med pressmeddelanden, vilket för mig är en varningsflagg om att Cesar kanske tar det "ett steg för långt". Därför tycker jag också att det kan vara väsentligt för sammanhänget att SBK har kritiserat hans metoder, även om det är "bara" är delar av hans metoder.

Man kan ju vända på det och säga att de flesta hundtränare har positiva bitar också, vilket är lika sant som att de flesta har något negativt. Jag kan hitta en del väldigt bra saker i Cesars träning men på grund av helheten väljer jag att inte stödja honom.

Jag tycker det finns hundtränare som behärskar Cesars positiva egenskaper samtidigt som de tar avstånd från t.ex. el, stackel, flodding och liknande. Då ser jag inte längre någon anledning till att stödja Cesar eftersom man då måste acceptera hans negativa sidor (man kanske inte använder det på sin egen hund men indirekt blir han ju stöttad för sitt helhetskoncept).

Självklart kan man studera Cesar, jag tycker rent av att det är bra att studera alla vinklar och idéer. Men jag tycker att det är riskabelt att rekommendera Cesar i hundträning eftersom man, oavsett man vill det eller inte, rekommenderar Cesar som helhet. Den helheten tycker jag innehåller för många brister.

Vad det gäller styphalsbandet så kommer det idag mer och mer forskning som säger att stryp, och även vanliga halsband, kan ge skador. Självklart orsakar det ingen skada om ägaren eller hunden inte rycker i det så jag menar inte att alla ska sluta använda halsband på sina hundar. Men särskilt när man har en hund som drar borde man avstå, för hundens nackes skull. Såväl ”träningshalsbandet” från Cesar som vanliga stryphalsband kan, enligt fysioterapeuter, orsaka kotförskjutning, whiplashskada och skador på luftstrupen."

 

När man sammarfattar det så här känns det lite rörigt, men tråden finns som sagt att läsa i sin helhet.

 

Tråden finns också kommenterad på Fredrik Steens blogg.

 

Cesars hemsida hittar ni här