lillalois

Vi har fått tillbaka vår unge, med bästa humöret och allt! Lugnt och skönt för alla.

Vi borde verkligen sova... Men tror att både jag och Älskling passerade sömnstadiet någon gång under dessa timmar som vi försökte natta Lovisa. Kvällen började så himla bra. Hon somnade 20.30 i sängen, sov hur bra som helst. Vi valde ändå att packa in oss i bilen för att kunna ha hundarna lite lösa på Värsnäs. Hon sov när vi klädde på henne overallen, hon sov när vi satte henne i bilen, hon sov hela tiden i selen... Väl hemma igen var hon klarvaken! Helt omöjligt att få henne att somna om trots amning, vaggvisor och gud vet vad. Tills slut däckade hon (efter ljudlig protest) i selen hos Älskling när han tog ut henne på promenad vid 24-tiden... Imorgon tar nog hela familjen sovmorgon :)

Äntligen har hon somnat, i hyfsad tid :) Jag tror att avbrottet i rutinerna stör mig mer är klängigheten just nu, att inte veta när hon ska somna eller när hon är hungrig. Och jag som hatar rutiner? Jaja, det är i alla fall skönt när alla andra har förutsägbara rutiner! Så att jag vet när jag får paus :p

För några månader sedan hittade jag en Sling Baby Bag på second hand för 35 kronor. 35 kronor! Var tvungen att köpa... Inte för att vi direkt behövde fler bärdon utan för att få pröva alla bärdon som finns :) Nu så här i efterhand är jag väldigt tacksam över att den kostade just 35 kronor och inte mer.

Många har pratat om en jobbig separationsfas runt 8 månaders ålder då barnen blir lite klängligare. Jo, tjena...

Ska försöka få ihop några vettigare inlägg senare idag men nu nöjer jag mig med att lägga upp lite bilder åt Älskling som sitter på jobbet :)

Det blev inga stora snömängder som utlovat, men det är fortfarande vitt och fint. Vi tänkte åka ut till Ture och ta vinterbilder i solen men Lovisa tog en liite för lång eftermiddagsvila för det. Vi åkte ändå dit för en mysstund och det ska bli riktigt kul när Lovisa blir stor nog för att rida själv! Även om det kommer att ta många år...

Ikväll kom mamma hem från New York så jag, Lovisa och hundarna vandrade bort till mormor för att säga hej :) Det blev lite ändring i kvällsrutinen (trots att jag hävdar att vi inte har några rutiner...) och efter det sov Lovisa oroligt. Eller rättare sagt hon sov endast om hon fick ligga tätt hopslingrad med mig på min arm. En sån där grej som egentligen är urmysigt och gör att man känner sig alldeles varm, stolt och utvald men som efter en timme kan bli lite besvärligt om man verkligen inte är trött...

... spjälsängen är främst till hunden :p

Nu står äntligen en vitmålad spjälsäng med urgulligt spjälskydd på plats bredvid vår säng igen :) Clara, som faktiskt är den som använder spjälsängen i verkligheten, kommer att sova som en prinsessa!

Det var tillräckligt med snö ute för en kort tur med pulkan och Clara var en utmärkt assistent (mutad med en köttbulle!). Tror faktiskt att Lovisa tyckte det var riktigt kul, hon verkade uppskatta markperspektivet :p

Då var Älskling tillbaka på jobbet och vi ska snart bort till mormor för att äta frukost, fantastiskt vad bunden man blir till rutiner ibland. Men innan vi kommer igång med någon slags aktivitet måste jag väcka Lovisa och det känns aldrig särskilt schysst. Det ser så mysigt ut när hon sover och om hon får vakna själv så har hon världens mysigaste morgonhumör (till skillnad från sin mamma...). Hennes humör är helt okej om hon blir väckt också men sjusovare som jag själv är tycker jag det känns bäst att hon får sova tills hon vaknar. Men nu jollrar det i sovrummet! Yey :)

Idag tog vi upp pulkan från källaren i hopp om att snön ligger kvar imorgon. Äntligen! Både Lovisa och Clara (som ska dra, hoppas vi) inspekterade den noga ikväll och de verkar nöjda. Imorgon ska vi försöka premiäråka bort till mormor. Får bara hoppas att snön ligger på marken och inte yr runt i luften då, Lovisa fick nämligen lite snöflingor på kinden idag och blev katastrofledsen :p

Idag är en dag som verkligen har pendlat mellan upp och ner. Det började ganska bra med en tur på stan och IKEA. Bytte en kjol som jag varit liiite naiv angående storleken på mig själv mot en fin skjorta och ett par jeans till Lovisa på Human Bridge. För övrigt riktigt bra second hand som prissätter "nästan gratis". Hittade en extra barnstol till Lovisa också att ha hemma hos mamma.

Om Lovisa fick bestämma så skulle vi nog ha spa här hemma oftare! En mamma som ser ut som smurfarna i ansiktet, har prassliga påsar på fötterna och håret i en Lilla My-tofs är uppenbarligen hysteriskt roligt :p Så där roligt att man skrattar när man se henne och fullständigt kiknar när man petar på hennes prassliga fötter!

Lovisa kör inte endast på strikt lydnad i alla fall utan kan tänka sig lite bus också!

Det är lite intressant hur Lovisa nog snappat upp vilket beteende hos hundarna som vi uppskattar/inte uppskattar och hon är inte sen med att assistera i uppfostran. När hundarna skäller eller stimmar runt för mycket så spänner hon blicken i dem, bankar med armarna och drar en lång ramsa av "uhmumumum!". Barn gör som man gör heter det ju så det är väl bara att ta åt sig och inse att man inte alltid lever upp till det här med "belöna gott beteende och ignorera det dåliga"...

Hittade den här bilden och känner igen mig i samtliga :)

Vi tyckte för länge sedan att nu var det verkligen dags att städa bort julen! Men dagarna går...

Kotten var ett trevligt ställe och de hade flexibel inskolning, det verkar lugnt med plats om vi är intresserade. Lovisa tyckte deras lekrum var toppen och trots att jag vill skjuta på dagisstarten och minimera tiden på dagis så tror jag hon kommer trivas bra :) Älskling tyckte att föräldrainsatsen på Kotten var ganska stor, på gott och ont. Om valet faller på Kotten så kommer vi nog trivas med det och se det som en chans att få bättre kontakt med Lovisas kompisar, men samtidigt binder man ju upp sig på ganska många timmar trots att Lovisa bara går 15 timmar/vecka. Imorgon ska vi ändå försöka få kontakt med lite fler dagis för att jämföra, inte för att Kotten inte verkade toppen utan för att vi kanske hittar något motsvarande närmare hemmet (vart det nu ska ligga i framtiden).

För ett tag sedan diskuterade jag och Älskling att Lovisa fortfarande känns ganska "könlös". Jag vet inte hur jag ska beskriva det på ett bra sätt, vi vet ju att hon är en tjej, men än så länge är hon faktiskt bara bebis/barn. Varken rosa fluff eller bilmönster känns opassande, och jag hoppas att det känns så en lång tid framöver. Det kanske är väldigt naivt men jag hoppas att både vi och hon känner att hon själv kan vara bekväm med att byta och experimentera. Vilka fördomar det valet nu skulle vara baserat på...

Imorgon ska vi hälsa på hos Föräldrakooperativet Kotten och jag är riktigt pepp! Det är väldigt lång tid kvar innan Lovisa ska börja dagis men några av de privata alternativen har långa kötider så vi vill vara förberedda.

... men ibland hade hon gärna fått sitta still :p

Kul att se hur intresserad Lovisa är av allt som "alla gör" och hur hon också vill lära sig. Lära sig att diska, tvätta, laga mat, borsta tänderna, äta själv osv. Ibland blir man också lite förvånad över vilken koll hon verkar ha på hur saker och ting används när hon får leka med dem för första gången. Som att hon direkt visste hur man dricker ur ett vanligt dricksglas t.ex. Självklart skulle hon inte klara av att dricka helt "felfritt", utan att spilla osv. (särskilt med våra stora, tunga IKEA-glas) men hon försöker på rätt sätt. Häftigt :)

Snorig, hostar, varm, trött och gnällig är dagens tema. Men sova? Nja, inte än... Nu står hon i alla fall vid sin favoritattraktion diskmaskinen och plockar ur alla bestick. Hon är nöjd, jag är nöjd!

Vardagsrummet ser ut som en krigszon men kul och gott var det med chevré och björnbärsmarmelad!

Det känns som att huvudet har varit så fullt av framtidstankar att bloggen inte prioriterats på ett tag. Tankar som går helt emot vår ursprungsplan och man blir faktiskt lite trött av all verksamhet där uppe i hjärnkontoret. Än så länge känns det inte tillräckligt färdigtänkt för att publicera på bloggen så jag nöjer mig med vad Lovisa har haft för sig på sistone!

Clara har hajat det här med matstolen nu och bondar med Lovisa lite extra!

Det känns som att Lovisa lär sig nya saker varje dag och helst skulle jag vilja ha allt antecknat för framtiden. Nu blir det i alla fall ett litet inlägg med de senaste dagarnas upptåg så att vi kan gå tillbaka och minnas när hon blir äldre :)

Nu börjar vi så sakta men säkert introducera mer mat. Vi började med lite smakisar redan när Lovisa var 4 månader, avbröt och började lite smått igen när hon var drygt 6 månader. Men då handlade det om en halv tesked ett par dagar i veckan, max.

Lovisa har kommit på att man kan krypa mellan rummen och leka tittut med mamma och pappa! Mamma i vardagsrummet, pappa i köket och en överlycklig Lovisa i hallen som tittar fram här och där. Man riktigt ser i ansiktet hur nöjd hon är med vad hon har lärt sig. Särskilt första gången hon krypit iväg från köket till hallen på upptäcktsfärd och "hittade" vardagsrummet där jag satt. Det leendet var obetalbart! Mysigt :)

Fullt ös här hemma innebär att vi har kommit på en massa ställen att barnsäkra. Funderade förut på om det var bäst att barnsäkra eller hålla koll men det är ganska skönt att kunna vara helt avslappnad i sitt eget hem.

Åh vilken underbar vardagsunderhållning! Jag sitter vid köksbordet just nu och ler åt Lovisa och Clara som "samtalar" med varandra.

Här har vi fortfarande en tandlös tjej trots att vi i ca 3 månader har skyllt alla humörsvängningar på att "hon håller nog på att få tänder?". Och det är väldigt vasst där inne... Hur som är hon i alla fall motiverad att lära sig tandskötsel:

Har sagt det förut och säger det igen: hundarnas vattenskål! Hysteriskt kul! Ungefär lika kul som att stoppa nappen i mammas mun (då skrattar hon hysteriskt). Det leder till vatten överallt, genomblöta kläder och kaos men det är utan tvekan värt det! Både jag och Lovisa kröp ner i ett varmt bad efteråt för att värma upp oss lite innan vi bytte till torra kläder.

I tisdags tittade lilla kusinen Linus ut! 51cm och 3455g, armar och ben på rätt ställe :)

Brorsorna fick i julklapp av oss att få följa med till stallet och sedan gå på bio. Idag levde vi upp till det löftet och det blev en riktigt fin dag :)

Det är mycket firande att skriva om i jul :) Efter besöket i Stockholm så åkte vi hem till Cicci och mina halvbröder i Nybro. Pappa var också där och jag tycker det är riktigt trevligt att kunna fira jul ihop trots att pappa och Cicci nu bor var för sig.

Den 27/12 klockan 06.00 packade vi in oss i bilen för en resa upp till Stockholm. Det där med att Lovisa skulle förflyttas till bilen utan att vakna fungerade inte riktigt, hon kom upp och förberedde resan med oss vid 05-tiden. Men så fort bilen startade så slocknade hon och det var ju huvudsaken ;) Hon sov ända till Norrköping med undantag för en amningspaus i Ringarum!

Nyårsfirande med en sju-månaders och två hundar blev ganska mysigt ändå, inget megaparty men myspys är inte att underskatta :) Vi köpte hem en massa god mat (och gottigott!) som vi inte orkade äta upp, vi tittade på Grevinnan och betjänten, tog ett skönt bad och lollade runt här i myskläder. Men nästa år vore det ju inte helt fel med lite gäster heller :)

Vi köpte en ny bilbarnstol lite innan jul, en Maxi Cosi Mobi, och är väldigt nöjda. Även Lovisa verkar väldigt nöjd med utsikten och rörelsefriheten :) Igår åkte vi bil flera gånger, i både sovande och vaket tillstånd, och hon var hur nöjd som helst.

Lovisa är underbart rolig att iaktta, särskilt när hon tar ett megasprång i utveckling så att man i flera dagar kan sitta och titta på henne, förundras och var hur stolt som helst.

På sistone har vi fått en ovanligt rädd liten Eros här hemma, han har börjat reagera på fyrverkerier... För några år sedan var han lika oberörd som Clara men jag tror tyvärr att firandet i Norge förra året blev för mycket för honom. Vi var på inget sett förberedda på att firandet skulle bli så stort men varje familj där måste lagt en månadslön på fyrverkerier. Trots att vi inte firandet så blev vårt hus omringat av grannarnas party och ljuden (och ljusen) var överallt.

Oavsett hur det har gått till så är han i alla fall väldigt rädd nu, han har velat avsluta promenaderna i förtid i flera dagar efter att ha hört diverse ljud. Om jag bara hade kommit på det tidigare så hade vi såklart gett honom något lugnande, men den tanke slog mig först idag.

Då är det tur att man har ett litet sjalbarn hemma! Lovisa, som älskade fyrverkerierna, fick låna ut sin sele och åka i vagnen istället. Eros satt väldigt nöjd i "sin" ErgoBaby och nöjde sig med en snabbkiss innan han hoppade upp i famnen igen.