lillalois

Vår fredag spenderades uppe i sommarstugan med hela familjen samlad på Älsklings håll. Åtta vuxna, fem barn och tre hundar i den lilla stugan, kaotiskt och mysigt på samma gång :)

 

Lovisas faster med familj hade gjort ett gediget arbete med den vildvuxna trädgården, skapat mer yta så att de växande familjerna får plats. Diskmaskinen Dennis hade också flyttat in för att frigöra tid till umgänge istället för att en har disktjänst hela tiden. En vattentoalett och lite fler sovplatser, sedan kan alla stanna en längre period tillsammans. 

 

Det är intressant med skiftningarna med flera barnfamiljer samlade. Ena sekunder är det fullt kaos, alla blir ledsna samtidigt, någon slår sig, någon är hungrig osv. Men helt plötsligt kan man få stunder med större lugn än hemma. Barnen underhåller varandra och de vuxna kan hjälpas åt eller få lite tid att dra sig undan. 

 

Japp, det är underbart att vakna av solen :)

 

En utav tankarna jag hade för idag var att vi skulle sova utomhus. Hade nästan tänkt ge upp det eftersom vårt humör här hemma knappast bjöd in till extra ansträngingar under kvällen. Men när vi fortfarande var vakna 23.30 så tänkte jag varför inte? På nått sätt ska vi ju fördriva natten :)

 

Så nu har jag och Lovisa möblerat om balkongen, tagit ut madrass och sängkläder, klätt oss själva lite varmare än vanligt och flyttat ut. Ibland känner man ju att ens ansträngningar inte generar den där harmonin man hade hoppats på men det här blev en fullträff! Lovisa var alldeles lyrisk av flytta ut allt på balkongen, hoppade bland kuddarna och var alltmänt helnöjd med upplägget. Sedan kom Eros och Clara ut och la sig nära, nära. Lovisa ammade lite, tittade på stjärnorna, klappade fint på både mig och Eros, skrattade, ammade lite till och somnade. Snart ska jag krypa ner (om jag fortfarande får plats?) med en bok och ficklampa. Riktigt mysigt!

 

Idag arbetar Älskling dryga dygnet hemifrån och min pepphet på aktivitetet försvann nog med honom... Igår när jag gick och la mig redan vid 23 i vårt nystädade hem så kände jag mig så entusiastisk på tusen saker att göra idag. Men jag är ganska trött och Lovisa verkar inte heller ha sin piggaste dag idag. Synd på en dag då solen sken och det var riktigt varmt ute... Men ska man tro på mormor så ska det fortsätta vara vackert väder fram till fredag (japp, Älsklings ledigheter är förförljda av regn...).

 

Här kommer i alla fall lite mysiga bilder från idag när vi rastade av oss i Dammparken, något för Älskling att titta på under sin jour. 

 

 

 

 

På tal om att läsa böcker har vi här en liten som är inspirerad (eller uttråkad när mamma läser..):

 

 

Man hittar henne väldigt ofta i sin bokhörna och hon kan underhålla sig så där länge så att man undrar om det har hänt något? Ibland står jag och tjuvkikar på henne och hon är helt inne i sina böcker. Bläddrar, pekar, "pratar" och härmar djurläten. Då önskar man lite extra att man fick tillgång till hennes värld, kunde se vad som rörde sig där uppe bland tankarna. 

 

Idag var det "Pettsson tältar" som var favoriten. Hon pekade ut alla hönorna och sa "Kukeuku" för varnenda en, Pettsson har mååånga hönor :)

Igår kom jag i säng 02.30 och den här natten verkar vara inne på samma spår... Ingen hit för dagshumöret kan jag säga eftersom klockan lik förbaskat ringer 08... Och ja, jag vet att 08 är ganska lyxigt när man har en ettåring hemma (och Älskling är på jobbet 07) men somnar man på morgonen blir det ju ändå ont om timmar. 

 

Ikväll har jag i alla fall en "giltig" ursäkt för att sitta uppe, två större inlämningsuppgifter i företagsekonomi som hade deadline idag 23.59 och som heeela tiden skjutits upp på framtiden. Men nu är det gjort! 23.43 klickade jag på "Skicka" och nu är det semester i nästan två veckor innan nästa inlämning.

 

Mest irriterande när det kommer till den låga prioriteringen är att det faktiskt är riktigt intressant! Ikväll kom jag till exempel underfund med att några böcker om industrialiseringen hade varit spännande att låna hem! Vem hade kunnat ana? Men med tanke på att böckerna till juristutbildningen betas av lååååångsamt så lär jag väl ha glömt bort mitt tillfälliga historiaintresse nästa gång jag besöker biblioteket. Lite synd att energin inte finns tillgänglig fler timmar på dygnet, då hade hjärnkontoret fått jobba :)

Ikväll begav vi oss hem till Jessica, Magnus och deras lille Max för en grillkväll. Tur hade vi med både sällskapet, vädret och maten!

 

Det är skönt med sånt där okomplicerat umgänge, bara dra på sig mjukisbyxorna och gå. Också skönt att träffa andra med både barn och hund, så mycket förståelse kommer då automatiskt :p

 

Efter en tur på Biltema (folk har fortfarande hybris kring öppnandet, smockfullt!) så for vi ut till Stall Kumle, knappt en mil söder om Kalmar. Det var en gammal Skälbykompis, Anette, som bjöd ut oss för en titt på gården och lite prat om framtida ridlektioner. 

 

Främst är det väl för min del, möjligheten att låna både häst och instruktör när det passar vår kalender är perfekt. Det är alltid nyttigt när någon tittar på ens ridning, ser ens olater och piskar på en lite, även om jag helst kombinerar det med kravlös skogsmulleridning. Jag känner dels att det är kul att utvecklas för utvecklandets skull, men också att det är schysst mot hästen att få en kunnig ryttare som använder vikten rätt, inte drar i munnen osv. Även Älskling följer nog med ut några gånger och en instruktör ger ju på ett sätt ännu mer när man är nybörjare. 

 

Men gulligast av allt var nog Minikusar! Om något år kvalar Lovisa in åldersmässigt för att få vara med på stallkul med gårdens shettisar, urmysigt! De fokuserade mycket på skötsel och säkerhet, och när det kom till ridning hade barnen specialgjorda "sadlar" där de satt mjukt och skönt. 

 

Stall Kumle säljer klippkort på fem (650:-) eller tio (1250:-) gånger och sedan är det fritt fram att använda när det passar. Detta gällde även Minikusar (pris 500/900:- istället) och det är ju perfekt eftersom små barns intresse kan gå lite upp och ner. Enligt Anette var det inte heller helt ovanligt att några barn varvade ridningen med att hälsa på grisarna, getterna och fåren. Eller varför inte gosa med kaniner och marsvin?

 

Med cykel ska det ta ca en halvtimme ut till Kumle så jag och Lovisa kanske drar ut en sväng i veckan, kan bli en lagom tur att prova på den nya cykelvagnen. 

 

Ja, det blir lite bildbomd idag igen. Det blir lätt så när man sätter sig vid datorn sent på kvällen och huvudet är alldeles för mosigt för vettigheter. 

 

Idag var vi på väg till Värsnäs men liksom "råkade" köra till Rafshagen. Låg en camping där så avskilt kan man väl inte kalla det, men tillräckligt för att låta hundarna och Lovisa busa fritt samtidigt som vi mumsade picknick. Så skönt att kunna säga "hopp och lek" till hela familjen!

 

Just nu känns ettan brutalt trång... Lovisa har varit gnällig idag, blev en kort natt, och vi har verkligen inte haft orken att bättra hennes humör. Hemma ligger det grejer överallt, finns inte plats för några projekt, vi går på varandra och hundarna kan inte gå undan. Irritationsnivån är hög! Vi går bara och väntar på att få åka hemifrån så att vi kan andas lite och ha roligt ihop. Tyvärr krävs det lite energi för att ta sig ut också så dagen kan ju lätt passera i en enda klump av frustration. 

 

Bara två månader kvar till inflytten i huset nu!! Positiva tankar!

 

Idag trotsade vi regnet och tog oss till Skälby. Dels för att låna ut ett tält till en gammal Skälbykompis som skulle på rixläger och dels för att träffa Jessica, Magnus och pyttelilla Max (3,5 månad nu :)). 

 

Jag var lagom stolt när Lovisa vågade klappa den lilla shettisen Snabb och gick in i stallet utan att bli ledsen. Hästtokiga mamman ser potential ;) Mindre nöjd var jag med att hon också ville klappa de djur som är omringade med elstängsel... Learning by doing kändes inte helt rätt där, det blev istället många hämtningar av en frustrerad Lolliboll :p

 

Även om vi inte hänger där dagligen så uppskattar jag verkligen Krusentiernska gården som ligger här i Gamla stan / Bremerlyckan. För oss som nu endast har balkong så är det skönt att kunna släppa lös ungen på en stor gräsmatta, skyddad från trafiken och omgiven av fruktträd, bärbuskar och kolonilotter. Det finns ett litet café som erbjuder "kaffe och kaka". Har man tur så har de också hembakade och glutenfria bröd eller säsongens skörd till försäljning. Förra året fyndade vi deras sista rödbetor för 5:-/kg och blev väldigt uppfinningsrika med rödbetor i var och varannan måltid :p

 

När vi ska ut på lite längre promenader så är det lättare att bära Lovisa på ryggen än på magen, hon börjar ju väga en del. Ibland upplever jag också att hon somnar lättare där bak tack vare att man inte samtalar och har ögonkontakt på samma sätt. Låter lite kallt men det känns som att hon då går in i sovläge istället för charmläge. 

 

Att slänga upp en unge på ryggen känns inte alltid som det lättaste eller säkraste i en Ergo eller sjal, vet att en del får in snitsen men jag har inte riktigt kommit dit än. Då är vårt loppisfynd från Skogsnäs superbra! Det är en handsydd sele från ett "hippiekollektiv i skogarna", barnet sitter som en liten påse och är därför lätt att svinga upp på ryggen efter att selen sitter på barnet. Tack vare detta är det också lätt att flytta över ett sovande barn till bilstol / barnvagn / säng utan att behöva klä av selen. Lovisa sover som en stock!

 

Många bärare tycker att selen inte riktigt lever upp till kraven på avlastning om man ska kunna bära länge utan att få ont i ryggen och jag kan hålla med. Ergon känns bättre för mig men å andra sidan somnar Lovisa lättare i Skogsnäs och om hon somnar "tillräckligt fort" är det inga problem att bära. Någon tipsade om att spänna remmarna i kors för bättre stabilitet och det ska jag testa nästa gång. Älskling föredrar Skogsnäs framför Ergo så kanske är det olika för olika kroppstyper. 

 

Ikväll har Älskling jour, garanterat fram till 23 och evetuellt natten. Även om jag såklart föredrar att ha honom hemma så mycket som möjligt så är det ganska mysigt med "tjejdagar" för oss själva :) Dagen flyter ihop lite, vi har ju inga direkta rutiner i vanliga fall heller men när Älskling inte kommer hem en viss tid så försvinner det ytterligare en sak att hänga upp dygnet på. Helt plötsligt var det bara kväll!

 

Men vi har haft en bra dag. Två långpromenader i det varma vädret, lite städning och framför allt totalt nörderi med diverse dokumentärer och artiklar om unschooling. Känner att jag börjar få grepp om det nu, är oroväckande förtjust... Lovisa har tömt våra köksskåp, snurrat in möblerna med sytråd, matat Clara med popcorn och badat tre gånger i hundarnas vattenskål. Busy girl!

 

 

Jupp, idag hände det. Från 22 år till 23 år, bara sådär. Ganska odramatiskt, men väldigt gott med jordgubbstårta till frukost :) Det har varit en bra födelsedag med sovmorgon, barnteater och kvällsmat i mammas trädgård. Top notch helt enkelt!

 

Jag är ganska usel på att leka, har svårt att bjuda på mig själv på det sättet både när det kommer till djur och barn. Därför kan man väl säga att våra hundar har lärt in sig på noll föremålsintresse och det har jag varit helt okej med. Men i våras var jag på en väldigt inspirerande föreläsning med Eva Bodfält och vi pratade en hel del lek, kunde inte låta bli att känna lite dåligt samvete över lekbristen här hemma.

 

Hundarna leker ju en hel del med varandra och Clara belönar sig ibland med att ha dragkamp med kopplet (dvs. när Clara känner att hon borde få en belöning som jag har missat) men så mycket mer än så blir det inte. Nu när vi bor så trångt och det ibland känns som att hundarna samlar på sig en del frustration över att hela tiden visa hänsyn till en ettåring så skulle leken kanske vara en bra ventil för den frustrationen. 

 

Att kunna belöna med lek hade också varit ett bra komplement till belöningarna vi annars använder oss av (godis, sökövningar, ett varsågod, beröm). Varierade belöningar brukar i sig öka motivationen och om vi ska lita på Eva Bodfält så borde till och med en kotte kunna laddas med bus och på så sätt kan vi aldrig skylla på att "belöningen glömdes hemma". 

 

Man kan i alla fall konstatera att vi har lite träning framför oss om vi ska få hundarna att haka på det här med bus. Eros är tyyyp intresserad om en boll skulle komma i exakt rätt tillfälle, Clara couldn't care less! Men vem kan ha något emot att träna på lek?

 

Dagen har varit riktigt kvalmig och den där halvtimmen på Brukshundklubben var ungefär vad vi klarade av idag. Både Älskling och Lovisa var genomsvettiga när vi åkte hem. Men nu är det lite svalare, bebis ska sövas inför natten och vi kan ta en lite längre tur.

 

Det är något med Älskling och ledighet som lockar till sig regnet, idag har det kommit och gått hela dagen och värre ska det bli imorgon. Vi hade tänkt åka söderut för att vandra, sola och tälta men känner oss väldigt nöjda med att sova inomhus inatt!

Nu ligger jag och Lovisa nerbäddade i sängen, har balkongdörren på vid gavel (luktar lite extra gott när det regnar!) och lyssnar på Jasmine Kara. Känns som att inneväder duger fint åt oss idag. Hundarna fick sig en rejäl promenad tidigare, fick följa med på buffé på Söderport och sträcker nu ut sig på Älsklings huvudkudde, går ingen nöd på dem heller :)

Trots att vi med jämna mellanrum svär över att sängen i ettan bara är 140cm bred och vi får ligga i diverse konstiga ställningar när barn och hundar breder ut sig (av någon anledning har ingen av dem känslan av kanske ta liiite för mycket plats?) så känns det så värt att sova tillsammans. Härligt att snusa bebisdoft precis innan man somnar, härligt att sträcka ut handen på natten och pilla in den i tjock schapendoespäls, härligt att känna en liten Eros som kryper ihop till en liten boll i knävecket, härligt att höra Älskling som andas tugnt långt innan jag somnar för natten.

 

Igår när Älskling kom hem från jobbet så åt vi middag och gav oss ut på promenad ganska direkt. I tre timmar var vi ute och det kändes i både kropp och knopp! Tre timmar säger inte så mycket om sträckan, Lovisa vill gå själv och det blir många stopp för att utforska kottar, pinnar, brunnlock och annat intressant. Men vi gick i alla fall bort till Svinö där det var för mycket mygg, sedan förbi Svensknabbens hästar och till slut hem via stan. Vilken vacker stad vi bor i! 

 

Så underbart att vara ute vid 22 i varm kvällluft och till underbar solnedgång :) Sådana kvällar är det helt okej att Lovisa helst somnar i vagnen!

 

Tänk att det ska vara så svårt att få tummen ur med vissa grejer? T.ex. plantera om på balkongen. Att köpa krukor och jord var jag väldigt pepp på men när själva arbetet sedan skulle göras så fick det gärna bli "senare". Nu är det i alla fall gjort!

 

Jag kan har dödat gurkplantan som redan såg lite ledsen ut, alternativt räddat den genom att flytta till större kruka. Paprikafröna som såg ut att ta sig kan också ha försvunnit under arbetets gång. Dvs. om det växer upp lite paprika bland rädisorna eller persiljan så är det fullt logiskt.

 

Det blir verkligen trial and error när man är nybörjare och inte känner för att sätta sig in i trädgårdsskötsel hundraprocentigt. Det som överlever överlever... Hittills har det ju gått över förväntan, för många plantor överlever och vi lider istället av platsbrist :p Om jag skulle låta ambitionerna flyga fritt så hade jag gärna haft lite självhushållning light nu när vi får trädgård. Närdodlat, obesprutat, äta efter säsong, lära Lovisa hur mat blir till osv... Men just nu känns tomater och kryddor som en väldigt lagom nivå.