lillalois

När jag tänkte på syskon, innan Greta föddes, så hoppades jag såklart att de skulle älska varandra sådär mest i hela världen, kunna prata om allt och hitta trygghet i varandra. Men i ärlighets nämn tänkte jag ännu mer på syskonbråk, svartsjuka och känslan av att inte räcka till för två.

 

Nu måste jag säga att den här syskonrelationen överträffade allt vad jag fantiserade om! Lovisa är så oerhört snäll och omtänksam om lillasyster och Greta beundrar verkligen varenda rörelse storasyster tar. Det är häftigt att se!! Och den där känslan hos Lovisa av att bli bortskuffad verkar inte infinna sig och det är väldigt skönt. Tvärtom är hon väldigt mån om att hålla Greta nöjd, hämtar leksaker åt henne, föreslår att hon nog vill amma när hon är ledsen, vill att hon ska få vara med och leka osv. Jag hoppas att det beror på att vi har "boostat" Lovisa med den närhet och trygghet hon behöver och att det är därför hon gärna dela med sig. Självklart förstår jag att de någon gång kommer hamna i konflikter med varandra men när jag ser de idag har jag svårt att tänka mig att det kommer vara några långdragna bråk :p

 

Det pratas ju mycket om fördelarna med samsovning och jag är övertygad om att syskonsamsovning också stärker ens band!