Liten tjej fyller 6 månader
Igår var inte bara tentadag utan också halvårsdag för lilla Greta! Det är en riktigt rolig liten lillasyster vi har i familjen :) Det "pratas", kravlas, kryptränas och skrattas dagarna i ända, en fröjd att umgås med!
Lycka :)
Nu är tentan för termin två i Lund skriven och med största sannolikhet skriven med bra resultat, jag är så nöjd! Tentan var betygsavgörande för hela terminen så samtlig kurslitteratur låg till grund och det var överlag väldigt mycket som skulle täckas in. Men "allt står ju i lagboken", typ.
Jag är glad över att jag åker ner och litar på att jag nog reder ut det, trots att jag varje gång tänker "utan att plugga kan jag ju inte bli godkänd och då är det alldeles fört dyrt att betala för tågbiljett, krångla med föräldraledighet, vara borta från barnen osv. bara för att åka ner och kugga". Men hittills har jag bara kuggat på hemtentan som jag skrev utan barnvakt och den blev faktiskt bra på andra försöket, även det utan barnvakt. Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle kunna kombinera juristprogrammet med att vara hemma nästan själv med barnen så nu när ett år är avklarat känner jag mig lite skrytig faktiskt ;) Kanske inte för att jag arbetar så hårt men för att det ändå går bra, jätteskönt! Tur för mitt ego att jag inte pluggar t.ex. matematik :p
Sengångare på Stensviksvägen...
Det händer inte så mycket här hemma, varken vad det gäller huset, plugget eller roligheter. Jag är seg, det känns som att vi har fullt upp med att bara leva och inget utrymme för extra. Och trots att vi "bara lever" så gnager samvetet över att hundarna inte får tillräckligt långa promenader eller för att Lovisa tittar för mycket på Dora istället för att göra "vettiga" saker. Nej, vi är inte riktigt på topp. Jag hoppas innerligt att det går bra på tentan på torsdag så att jag får en energiboost! Lite avbrott från vardagen i form av tågresa, hjärngympa och en massa god tentamat ser jag också fram emot! Det kanske är det som behövs för att komma igång igen.
Jag har i alla fall läst igenom någa extentor, konstaterat "hur svårt kan det vara?" och lagt tillbaka kurslitteraturen på bokhyllan. Riskabelt men samtidigt helt omöjligt att få mig motiverad att läsa. Att tro att man förstått precis allt är ofta ett tecken på att man har missat något väsentligt... Men ikväll ska jag sätta mig lite ifred i min gamla lägenhet och göra extentorna på riktigt, då borde det märkas hur mycket som sitter i ryggraden och hur mycket som bara är obefogad kaxighet från min sida. Jag kan i alla fall inte lägga 500:- på tågbiljetten tur och retur utan att ens kollat om jag har en chans och försökt plugga liiite. Lite otippat tycker jag att det ska bli jättekul med både sista sekunden-plugg och tenta :)
Vaaart är Greta'?
Tja inte där man lägger nej henne i alla fall! Krypställning har hon nästan koll på nu men mest framgång har hon med sin ålning. Hon är liksom borta om man lämnar henne själv en stund :p Främst kör hon på backa, rotera och backa med hyfsat målfokus. Men är viljan tillräckligt stark komer hon liiiite framåt.
Överlag känns det som att Geta är inne i en väldigt rolig period. Hon har en väldig upptäckarlust, är pigg och glad, äter allt och sover som en stock. Vissa dagar är det lätt att vara förälder!
Sjalar är bra att ha!
Vi har en hel del bärdon hemma men trikåsjalen används inte längre. Idag hittade vi ett nytt användingsområde för den, inomhusgunga!
Vardag är inte helt fel heller
Nu är Karls första arbetsvecka snart över. Vi tycker att det är väldigt skönt när klockan närmar sig fem och han kommer hem men får ändå säga att livet är lite mer organiserat och effektivt när vi är på varsitt håll. Det märks att när vi är hemma tillsammans så går vi in i semestermood men på varsitt håll röjer vi undan saker i en väldig fart.
Greta har börjat få åka lite i vagnen, oftast sittandes i Lovisas knä eller så sitter de mittemot varandra. Hon verkar tycka att denna nya aktivitet är väldigt spännande och somnar även väldigt gott när jag och Lovisa sjunger Bä bä vita lamm / Ekorrn satt i granen på repeat. Nu när vi vant oss vid att Greta alltid sitter på min mage så känns det lite konstigt att ha henne så "långt bort" men så länge hon är nöjd så säger min rygg "tusen tack!". Snart vänjer vi oss kanske vid att bära henne på ryggen och det är lite lättare men det gillar hon inte i dagsläget.
I övrigt har vi återgått till rutinen att äta frukost och lunch hemma hos mormor, det är mysigt! Jag har återigen fått dille på bilbioteken, den här gången är det kurslitteraturen till lärarutbildning för förskolan/förskoleklass som jag snöat in på. Därför har vi hängt mycket på Stadsbilbioteket och Linnéuniversitetets bibliotek vilket även Lovisa gillar. Finns hur mycket böcker som helst ;) Tyvärr har även mitt dygn 24 timmar så läsningen tar lite tid men det är riktigt kul!
"Våga ta plats i ditt barns liv" av Gordon Neufeld
Nu har jag läst ut boken "Våga ta plats i ditt barns liv" av Gordon Neufeld. En väldigt intressant bok om anknytningens roll och riskerna med att orientera sig kring jämnåriga istället för kring vuxna, nära relationer. Till skillnad från många andra böcker om anknytning så fokuserar inte den här bara på spädbarnets behov utan på barn upp till övre tonåren. Så här står det om boken på till exempel Adlibris:
"En psykolog och en läkare gör gemensam sak och tacklar en av vår tids mest problematiska och missförstådda tendenser: att barn låter sina jämnåriga ta föräldrarnas plats. Psykologen Gordon Neufeld har döpt fenomenet till "jämnårigorientering", vilket syftar på barns och ungdomars benägenhet att vända sig till jämnåriga för att få vägledning om rätt och fel, värderingar, identitet och beteende. Men jämnårigorientering undergräver sammanhållningen i familjen, saboterar en sund utveckling, förgiftar atmosfären i skolan och gynnar framväxten av en aggressivt fientlig och sexualiserad ungdomskultur.
Våga ta plats i ditt barns liv hjälper föräldrar och pedagoger att förstå det här problematiska fenomenet och visar på lösningar för att ge det intuitiva bandet mellan barn och förälder dess rättmätiga företrädesrätt tillbaka. Resonemanget, principerna och de praktiska råden i boken gör föräldrar och andra vuxna rustade att fylla sin självklara roll som barns främsta källa till samhörighet, trygghet och värme."
Att välja att ha våra barn hemma känns inte helt otippat väldigt rätt när man läser Neufelds tankar. Men att avstå från förskola är ju bara en del i att låta barnen ta del av vuxnas vägledningen istället för att vistas i stora barngrupper. Att låta barnen ta del av en tydlig kultur och naturligt slussa in dem i samhället är desto klurigare när vi i vårt samhälle är så vana vid att dela in folk i åldersgrupper. Då är jag väldigt glad över att vi har en del av släkten så nära och umgås dagligen med äldre generationer som hjälper oss att forma våra barn. Vårt lilla "generationsboende" här i Kalmar med gångavstånd till både mormor och gammelmormor är guld värt :) Att umgås med andra familjer som delar ens värderingar är också trevligt och där hittas lekkompisarna som självklart också berikar.
För den som inte känner att det är en möjlighet att ha barnen hemma så är boken ändå värdefull. Neufeld gav bra tips på hur man underlättar för barn i förskola och skola att knyta an till de vuxna som finns där, samt hur man som förälder visar att familjen är viktigast den tiden man faktiskt har att tillgå.
Även om boken till stora delar var "åh, vad härligt att få bekräftat att vi gör rätt" så gnager hans åsikter om vikten av gemensamma måltider mitt samvete lite, vi har verkligen svårt för att "bara" äta middag tillsammans. Ofta blir det mat i farten eller till sällskap av lite TV. Samtidigt äter vi ju ofta både frukost och lunch hemma hos mormor och där är det väldigt traditionsbundet. Alla har sina platser, samma dukning, inga störningar i bakgrunden och innan vi sätter oss till bords har vi alltid hjälpts åt att laga maten. Där äter också Lovisa betydligt bättre än hemma vissa dagar, lite intressant. Så även om det kryper lite i kroppen på mig av att tänka på måltider då man "bara" äter så borde vi kanske öva lite. Det är ju väldigt mysigt att duka ett fint bord, tända ljus och äta riktigt god mat i lugn och ro! Får väl börja med fredags- och lördagsmys så att vi inte får en alltför chockartad start ;)
Familjesäng!
Äntligen! Nu kan vi på riktigt ansluta oss till samlingen fanatiska samsovare som bygger om sovrummet för att få plats ;) Igår monterades dubbelsängen ner, nya sängben inhandlades och voila! 90+90+90 = 270cm bred säng!
På sistone har jag, barnen och hundarna tagit all plats i dubbelsängen och Karl har fått sova i Lovisas våningssäng (tror i och för sig att han sovit bäst av oss så det var nog inget bottennapp att få sova där ;)). Men trots att vi haft hela dubbelsängen så har det blivit trångt. Jag vill inte att barnen ska ligga så nära sängkanten och om de ligger bredvid varandra så väcks de ibland av en felplacerad spark eller någon som trasslar in handen i håret. Med andra ord har vi alla legat på typ en meter i mitten...
Men nu ser det ut såhär i sovrummet:
Begagnat är bäst!
Att gå ner i källaren och fynda bland våra ärvda kläder är verkligen hur kul som helst :) Dels finns det ju fördelar för både miljö och plånbok men roligast av allt tycker jag är att kläderna bär på en historia. Till exempel hittade jag min gamla sovtröja som jag var tokförälskad i, den var som ett nattlinne när jag var 2 år och magtröja när jag var 16 år :p Nu är den sådär härligt urtvättad och skön för nästa generation, där kan man snacka kvalité! Vi hittade också det här fina setet som vi tror att Karls mamma eller mormor har stickat:
En liten gycklare / "kirat"
Igår tog jag och Lovisa upp en ny omgång med ärvda kläder från källaren, hur kul som helst! I samma flyttlåda fyndade vi också mina gamla gycklarkläder som mamma sydde till mig när jag gick på lågstadiet. Nu har de fått flytta upp till våra utklädningskläder :)
Lovisa är helt övertygad om att hon klätt ut sig till en pirat (kirat) men huvudsaken är ju att det var väldigt skoj!
Intresset för att klä ut sig och leka rollekar på andra sätt verkar överlag har väckts till liv ordentligt på sistone. Det är väldigt kul att se (och lyssna!) när hon leker och hur hon resonerar!
Bye bye Marija...
I torsdags lämnade vi av Marija på tåget till Lund efter att ha bott ihop i fem veckor. Nu är det förvisso lite skönt att kunna kissa med öppen dörr, gå naken och lämna hemmet lite ostädat utan att få dåligt samvete men Marija har verkligen varit helt fantastisk att ha!
Under tiden som Marija har bott hos oss så har hon hjälpt Karl att isolera vinden, sätta upp nytt tak och börjat lägga nytt golv. Utöver det har hon tagit hundarna på långpromenad två gånger om dagen och hjälp till lite med vanligt hushållsarbete. Guld värt! Men det som ändå har varit bäst är att hon är hur trevlig som helst ;)
Nu tar vi en paus från workawayandet ett tag, vi har inga större projekt igång och kan behöva landa lite som familj. Kanske kör vi igång senare i vår eller till sommaren. Det vore kul att kunna ta emot en barnfamilj men det kräver såklart lite mer av boendet, det skulle bli lite dyrare också. Men för Lovisa och Greta vore det kul med det språkliga utbytet som jag tror kommer betydligt lättare när det är andra barn att prata med. Nu hamnar barnen (kanske främst gäller Lovisa) lite utanför eftersom vi pratar engelska med workawayen och inte "tvingar" fram behovet av att lära sig genom att till exempel låta workawayen sitta barnvakt. När Galia bodde här så lärde sig Lovisa några ord och tyckte det var lite kul att lära Galia ett par svenska ord. Men Marija har ju mest varit iväg på jobb med Karl samtidigt som barnen varit med mig så det har inte riktigt blivit aktuellt.
ÖF idag
Idag var vi, hela familjen, på Öppna Förskolan bredvid Giraffen. Jag var pysselsugen och ville göra en lufballong men det ville inte Lovisa så tji fick jag på den aktiviteten. Greta och Karl hittade i alla fall en lekmatta där de kunde hamra ner klossar i ett hål, tugga på en fotboll och leka med den gosiga krokodilen. Som avslutning var det sångstund och det verkar båda barnen tycka är superkul!
Karls långa ledighet är snart slut och vi ska återgå till någon slags vardag med tider att passa och vanligt lönearbete. Lite konstigt men samtidigt lite skönt. Rutiner, pengar som förs in på kontot istället för bara ut och nya uppgifter för hjärnkontoret kan nog bli trevligt. Samtidigt känner jag att mornarna som Greta inleder redan runt 07 blir mindre trevligt... Den senaste månaden har det varit Karl som gått upp med henne så att jag och Lovisa kan ta sovmorgon till 09-tiden eller ännu längre, det är lyx! Men även om Karl går tillbaka till jobbet så har han hela måndagarna och halva fredagarna lediga så vi ska nog kunna besöka ÖF hela familjer fler gånger i vår :)
Återbesök på museet för stora tjejen
Igår gick jag och Lovisa tillbaka till bokstavsutställningen alldeles själva, inte ens pappa och Greta följde med. Det var riktigt mysigt :)
Även om utställningen fortfarande kanske inte är så att jag jublar så var det lite lättare att fokusera på innehållet när barnbus inte lockade. Det som var färdiga ord att laborera med kändes lite för svårt när man inte är läskunnig men de hade också stora träkuber med bokstäver som var väldigt roliga. Vi letade reda på bokstäverna till våra namn och ställde upp i rätt ordning, vi samlade ihop alla bokstäver och Lovisa hoppade till den bokstaven jag sa, vi tävlade om vem som hittade rätt bokstav först osv. Nu tror jag att det bara är J och F i alfabetet som hon inte riktigt kan, resten flyter på som bara den! Ibland är det lite svårt att se skillnad på O och Q också om inte det där lilla sträcket är tydligt :p Att läsa däremot är svårare. Några ordbilder tror jag hon har koll på, som till exempel Lovisa och Greta, men att ljuda sig fram till ett ord är fortfarande obegripligt. Kul tycker hon i alla fall att det är och det är ju huvudsaken!
Det kändes lite extra bra att göra något med bara Lovisa också, det verkar väldigt jobbigt att vara 2,5 år just nu... Museet är hon alltid sugen på men annars är det ganska motigt, främst när ytterkläderna ska på. Det är säkert en kombination av allt möjligt i den där lilla kroppen. 2-3 år ska ju överlag vara en turbulent period, att sedan bli storasyster, sluta med blöjor, lära sig en massa nya saker och få nya kompisar adderar väl till kaoset. Inte konstigt att det kör ihop sig för hjärnkontoret ibland. Då är det skönt med lite ensamtid, sitta i knät, bli buren och sova i samma säng :)
Bokstavsutställningen på Kalmar Läns Museum
Idag besökte vi utställningen om bokstäver på Kalmar Läns Museum tillsammans med vänner. Själva bokstavsutställningen var faktiskt ingen dundersuccé för oss, tyvärr. Kanske att jag går dit med Lovisa själv någon gång mer, då man kan titta på allt i lugn och ro och inte busiga upptåg lockar mer :p Men även om vi går dit själva tror jag att bokstavsutställningen är ganska snabbt avklarad. Museet i övrigt är ju ändå alltid en väldigt uppskattad aktivitet så på så sätt det ju inte bortkastat :) Trevligt sällskap med vänner är heller aldrig fel!
Efter museet blev det lunch och fortsatt bus på Måsen och sedan landade vi lite hemma hos mormor. Lovisa var trött efter Måsen och i hade ingen vagn med oss så jag var Greta i en sele på magen och Lovisa i en sele på ryggen, det var en syn det ;) Men fram tog vi oss!
Smakisar och dansskola
Greta avvekar smakisar med god aptit och verkar, precis som sin syster, uppskatta starkare mat. Idag stod majskrokar doppade i quornfärs med tacokrydda samt guacamole på menyn. Mums!
Innan vi gick dit så tittade vi på youtube-klipp från andra dansskolor och sedan var någon helt övertygad om att man måste ha rosa klänning för att kunna gå på dansskola. Vi lyckades leta reda på en rosa kjol bland mina gamla barnkläder och med den över mjukiskläderna så var hon nöjd. Det kändes lite kluvet, lite extra kluvet när vi kom till dansskolan och i princip alla tjejerna hade rosa klänningar... Så nu vill Lovisa också ha en rosa klänning och jag vill ha typ vad som helst förutom en rosa klänning. Men men, danslektionen var i övrigt väldigt bra och skojig! Passade nog både mig och Lovisa bra :)
Pinterest...
Nu blir det ett sånt där jättelångt inlägg fullproppat med bilder. Men jag loggade in på Pinterest och det kan inte hjälpas... Tänkte konkretisera våra tankar kring flerfamiljssystemet och för att peppa mig lite gick jag in på Pinterest där allt man kan drömma om finns på bild. Här kommer lite inspirationsbilder som jag gillar på temat rum för barn, lek och inlärning:
