Föräldraträff om barnmat

Igår var vi på en föräldraträff om barnmat. Mycket matnyttigare än förra gången (åh så dålig humor... Älskling fnissar säkert när han läser det, alltid något). Men det var faktiskt en bra träff. Lite mer avslappnat än första gången, lite mer information.

Vi har ju hoppat in en föräldragrupp som tidigare följdes åt under graviditeten. Vi flyttade hit för sent för att få medverka då. Med andra ord är vi "de nya". Undrar vad de tycker om oss? The crazy couple som frågar om man tjänar på att amma hur länge som helst, hur man järnberikar egen gröt istället för att använda pulver, vad man ska tänka om man gör egen vegetarisk barnmat... Ja, ni fattar. Som från skogen komna. Alternativt pretto. Eller helt underbara, vem vet ;)

Hursom tyckte även barnmorskan att det fanns fördelar med att "amma hur länge som helst". Känns alltid lite skönt när andra bekräftar att det man tänkte var rätt. Inte för att jag hade avstått om hon hade ansett att det inte fanns några fördelar, så egentligen är man lite barnslig. Men men, havregrynsgröt kan man järnberika genom att smula lite paltbröt över alternativt blanda i banan. Smidigt! Och vegetarisk barnmat var inga problem. Vi reder nog ut det här med smakisar också!

Dåliga vanor

Jag har en tre-månaders som jazzar runt på köksbordet. Hon är jättenöjd! Utan duk så blir det lite halt och då kan hon kravla sig fram till alla småsaker som också ligger på köksbordet. Med lite hjälp från mamma som skjuter på under fötterna såklart. Snart dreglar hon på kameran... Vi byter riktning.

Upp till vilken ålder får man hålla på med sånt här bus? För treåringar som har lärt sig att kravla runt på köksbordet är nog inte välkomna på förskolan... Men om Lovisa ärver sin pappas aktivitetsnivå och sin mammas obstinata attityd mot auktoriteter så kommer förskolan ändå få problem. Lite dåliga vanor gör nog inte så stor skillnad :) Vi jazzar vidare!

Trädgårdsmys

Underbart väder idag! Och bättre ska det bli, strålande sol utlovas på både lördag och söndag :)

Lillskruttan har tröttnat på sin förkylning och gnäller vid varje amning... Jag kan förstå henne, kan inte vara lätt att amma samtidigt som man är täppt i näsan :( Kanske borde försöka skälja näsan, inför natten i alla fall. Men jag överlåter det till Älskling med varm hand!

Här kommer lite bilder från vår trädgård. Vi passade på att njuta av de sista soldagarna med bus på picknickfilten, uppskattades av alla!


Lovisa på äventyr


Sitta själv :)

Inatt betydde krasslig bebis = jobbigt. Idag betydde krasslig bebis = har fått mycket gjort!

Lovisa har sovit bort stora delar av dagen. Jag är lite kluven till hur jag ska känna inför detta, det kändes nämligen väldigt skönt att röja undan en massa saker på min to do-list. En förutsättning för att detta ska ske smidigt och enkelt är att Lovisa sover, alternativt leker själv. Samtidigt känner man sig ju elak om man säger att det var skönt med en sjuk bebis som sov så mycket... Är det mer okej om man säger att man behövde en lugn dag efter en jobbig natt kanske?

Hursom... På den här tiden hann jag "jobba" lite (känns löjligt att kalla det för jobb men men...), påbörja studierna på Högskolan i Skövde (dvs. logga in på studentportalen och kolla upp vad jag ska göra), städa lite, ta hundarna på en långpromenad och jag hann nästan bada tre gånger också (varje gång som jag var på väg ner i badet så vaknade Lovisa till :p). Nu på eftermiddagen var jag och Älskling på stan för lite inköp av höstkläder till Lovisa. Trots att jag många gånger tänker "jisses, vad mycket kläder den ungen har..." så växer hon ju i raketfart och nu börjar det bli svårt att hitta lämpliga kläder på hyllorna igen. Ytterigare en kasse med utväxta kläder som får flytta ner i källaren... Imorgon blir det nog ytterligare en tur till stan då vi ska komplettera med lite fusk-ollar och en varm mössa.

Idag när Älskling försökte roa en soon to be övertrött bebis (vi hade bara fem minuter kvar på ett CSI-avsnitt innan vi skulle ut på den rutinmässiga sövningspromenaden) så slog Lovisa rekord i att "sitta själv" :) Hon sitter ju inte direkt rak i ryggen utan halvligger mest på sina armar men vi är ändå löjligt imponerade! Världens bästa tjej! :)


Inte utan att man blir lite avis!

När man tittar ner på lillskruttan i vagnen, regnet öser ner och det blåser så blir man allt lite avis. Jag brukar alltid använda selen när vi ger oss iväg på dagarna men idag hade hon det helt klart bättre i den varma och torra vagnen :)


Härligt gympapass!

Mamma/barn-gympan på Friskis och Svettis var en stor succé, både för mig och Lovisa! Hon höll sig på gott humör hela passet igenom och jag tyckte att det var riktigt bra träning. I och med att många övningar innehöll hantlar så kan man ju välja vikt efter förmåga. Idag fegade vi och tog 1.25kg men nu när vi vet vad det går ut på kan vi ta lite tyngre nästa gång :) I de flesta övningarna kunde Lovisa agera vikt och hon väger ju fakitskt 5.6kg nu!

Jag förstår att den här gympan riktar sig särskilt till mammorna för att man ska komma igång igen efter graviditet och förlossning. Med så här så små barn verkar det också vara nästan uteslutande mammor som är föräldralediga (har bara sett mammor eller par på pyttesången t.ex.). Men jag tycker ändå det vore kul om gympan kunde rikta sig till både mammor och pappor. Enligt min åsikt var det inte så mycket specialövningar för just nyförlösta kvinnor (även om knipövningarna kanske inte lockar alla män...), det var mer inspiration till övningar som man kan göra tillsammans med sin bebis. Jag tror absolut att både mammor och pappor skulle tycka det var kul om de kunde träna tillsammans med sitt barn och på så sätt få träningstid utan att minska på familjetiden. T.ex. familjegympa på kvällar eller helger då båda föräldrarna ofta är hemma?


Babysimmet avstod vi faktiskt från. Jag kände att det blev lite stressigt med bara en timme mellan gympa och sim, särskilt när Lovisa behöver både ät- och sovpaus emellan. Sedan hade vi inte köpt badbyxor till henne än, vi skulle hinna ta oss till Äventyrsbadet, byta om osv... Nej, vi väntar nog med simbesök tills både jag och Älskling kan gå dit tillsammans och leka med henne. Vi känner oss tillräckligt säkra för att bada och ha kul även utan instruktör. Och andra föräldralediga träffar jag ju på både Öppna Förskolan och gympan :)

Härligt!

Nu är kurserna startade, det känns jätteskönt att hundägarna inte var farliga den här gången heller :p Jag har hittills aldrig haft en kurs då jag inte har stortrivts, men liite pirrigt är det alltid. Hursom var det jättemysiga hundar och människor på både aktiveringskursen och vardagslydnaden, det kommer att bli kul att försätta med!

Under förmiddagen idag hade vi ett förvånandsvärt bra flyt, trots förkyld mamma och bebis. Vi skrev klart kursplanerna, fixade här hemma, tog en två timmar lång promenad med lite kompislek (jättehärlig schappe på snart ett år) och sedan var vi på öppna förskolan redan vid 12.30. Nöjd :)

Väl på ÖF upptäckte jag något som kunde blivit en katastrof; amningsnappen var glömd hemma! Hittills har amningsförsök utan nappen bara resulterat i en arg och ledsen liten Lovisa som utan mat blir mer och mer frustrerad... Jag tänkte att jag ger det ett försök innan sångstunden börjar, annars hade vi nog fått gå hem igen för så länge klarar hon sig inte utan mat. Och vad hände? Jo, hon åt som om hon aldrig hade gjort annat! Vi testade utan napp hemma igen efter ÖF och det gick också utmärkt. Bara sådär! Jag tänker nog behålla amningsnappen ett tag till på natten och vid behov (t.ex. irriterad bebis) men vid de matningstillfällen jag känner att vi båda har energi så kan vi nog ta bort nappen nu. Nappen har inte varit såå jobbig att hantera, la den i BHn så den är alltid med :p Men ändå skönt att man kan glömma den utan att det blir katastrof!

Här kommer lite, halvbra, bilder från ÖF. Inte helt lätt att fota och leka samtidigt...


Imorgon blir det premiär får både "Mamma och barn-gympa" (Friskis och Svettis, 10.00, kostar 30:- för icke medlemmar) samt Babysim på Äventyrsbadet.

Egentid

Tänk att det kan vara så skönt att få spendera några minuter själv i tvättstugan! Lovisa har hjälpt sin pappa med matlagningen och jag fick "egentid", dvs. hann röja undan lite av alla måsten som blir lite besvärligare med en bebis på armen. Tänk att det skulle komma en dag då man uppskattade att få tvätta själv?

Nu ligger Lovisa här och äter och efter lite tvättade, ett avsnitt CSI och Älsklings smarriga pastagratäng så är Lovisa-tid också underbart mysigt!

Schysst sovstil


Vårt lilla A-barn!

Jo, man får säga så :) Särskilt när man har en liten gullunge som skött sig galant på en två-dagars kurs i storstaden! Mamma är mycket stolt.

Vi tog tåget till Stockholm på måndag eftermiddag. För er andra Kalmariter som tänker åka Kalmar-Stockholm rekommenderar jag starkt att åka Kalmar-Linköping-Stockholm istället för att byta i Alvesta. Detta är inget resalternativ som man får per automatik på SJs hemsida men det kostar runt 300:- istället för runt 800:- enkel resa.

Veolia som kör den första sträckan är också ett företag som jag alltid har varit väldigt nöjd med. Kanske är det för att ens förväntningar är så låga på tågresor men min känsla är att Veolia alltid har gett lite extra. Åkte ju mycket med dem när jag "pendlade" till Älskling i Norrköping. Nu vill jag också passa på att ge den blonda servicevärdinnan som jobbade 16.34-avgången Kalmar-Linköping i måndags en extra ros! Hon var jättetrevlig, service-minded och verkade ha god relation till sina stammisar. Det var trevligt att se :)

Upp till farmor i Stockholm kom vi strax efter 22. Jag som tror att t.ex. TV-tittade är liiite skadligt för småbebisar hade fullt sjå med att få Lovisa att sluta titta ut genom tågfönsterna. Jag tyckte att omgivningarna svischade förbi alldeles för fort och var helt övertygad om att jag skulle komma fram med en övertrött och "förstörd" bebis... Men Lovisa höll sig vaken och på gott humör hela vägen till Tumba station och sedan däckade hon för natten lagom tills vi klev på sista bussen hem till farmor. Sov hela natten :)

På tisdagen var det dags för första kursdagen och jag måste säga att jag är förvånad hur bra vi redde ut att bo på nytt ställe, ta sig fram med Stockholms kollektivtrafik samt gå på en hel dags föreläsningar och praktiskt arbete utan ett enda gnäll! Jag kunde fokusera på kursen precis som vanligt och övriga kursdeltagare kunde knappt ha märkt att en bebis närvarade. Eftersom Lovisa är så liten och inte riktigt kan förväntas "prestera" så tänker jag säga "grymt duktig mamma som lyckades hålla henne nöjd och glad hela dagen!". Min kursledare sa förra gången vi var där att "det finns inga snälla barn, de är bara tillfredställda". Låter härligt tycker jag :)

En annan sak som fascinerar mig är vad tidigt barn vänjer sig vid olika livsstilar. Eftersom jag går en utbildning till Specialiserad Hundpsykolog så finns det ju en väldigt massa hundar närvarande. Arrangörens hundar, deltagarnas hundar, projekthundar osv. Vi använder till på köpet dessa hundar aktivt i utbildningen så hundspråket är väldigt närvarande och ibland högljutt. Lovisa som satt i sele på mig var såklart alltid helt närvarande, även när jag utförde de praktiska bitarna med t.ex. MH-test. Trots dessa störning så sov, åt och jollrade hon som ingenting. Hon visade inga tecken på rädsla, obehag eller förvåning när hundar skällde, nosade på henne eller på andra sätt gjorde sig påminda. När vi däremot träffade barn, något vi sällan "övar" på hemma, då hade hon svårt att komma till ro och fokusera på t.ex. amning. Intressant tycker jag!

Jag är väldigt tacksam att vi ha sjal/sele till Lovisa! Nu i Stockholm brydde jag mig inte ens om att ta med mig vagnen och jag tror att det är en stor anledning till att jag hade en så harmonisk bebis med mig. Jag tänkte på hur låst jag ibland känner mig hemma när man "aldrig kan lägga ner henne" men nu när jag alltid hade henne i selen, lät henne vara med i aktiviteterna men samtidigt kunde snappa upp minsta behov direkt så kände jag mig inte ett dugg låst. I och med att hon hela tiden var på så gott humör så gjorde det inget att vi var "ihopklistrade". Det stärkte helt klart min tro om att barns som bärs mycket blir tryggare och mer harmoniska :)

På tåget hem sov vi gott båda två och idag blev en vanlig dag full med aktiviteter. Mer om det senare :)
Det tar på krafterna att gå på kurs :)

Packar ihop oss inför Stockholm

Snart är det dags för mig och Lovisa att ta tåget upp till Stockholm för att gå utbildningen till Specialiserad Hundpsykolog. Eller rättare sagt om fyra timmar, men med en liten Lovisa får man alltid räkna med avbrott i packning, fix av matlådor och andra förberedelser. Det känns med andra ord som ganska snart!

Även om tiden där uppe är knapp så ska det bli kul att få lite kvällssamtal med farmor. Vi bokade tågbiljetterna så snävt som möjligt för att underlätta med hundpassning och sådant här hemma, samt minimera tiden borta från Älskling. Men några minuter ska jag nog få med farmor :) 

Detta blir första gången som jag och Lovisa sover utan Älskling och hundarna. Det kommer säkert gå jättebra men känns lite konstigt. Jag är väldigt tacksam över att vi spenderar så mycket tid ihop annars!

Vi tar bara med oss selen upp, dels för att minimera packningen men främst för att jag tror selen blir bästa transportsättet för Lovisa uppe i storstaden. Då får hon ligga nära och behöver inte beröras så mycket av alla människor, tåget, bussar osv. Min förhoppning är att hon sover gott i sin sele under kursen, för även om det är jättemysiga människor där så vill man ju inte "störa" för mycket. Jag tycker det är helt underbart att både kursledare och övriga kursdeltagare ser det som helt naturligt att Lovisa får följa med! Det stärker min tro om att hundmänniskor är liiite mer flexibla än genomsnittsmänniskan :p

Inför resan har vi varit på ett av favvohaken, biblioteket. Många som jag delar barnsyn med i övrigt rekommenderar boken "Somna utan gråt" av Elizabeth Pantley. Tyvärr var den utlånad men hennes uppföljare "Uppfostran utan gråt" fick följa med hem istället. Ska bli intressant att läsa! En annan bok om barnutveckling samt Canis stora lydnadsbok (hundar) togs också med. Det blir bra underhållning på tåget, under förutsättning att Lovisa vill såklart :)

Ingen tvekan om att ungen blir hundvan i alla fall ;)

Alternativ

Jag har hittat tillbaka till ett gammalt favoritforum, alternativ.nu. Förut hängde jag en hel del på deras sidor om husbygge, självhushållning, djurskötsel osv., det var på den tiden när vi fortfarande funderade på att flytta ut till landet. En jättebra sida om man vill hitta lite alternativa lösningar till att få livet att gå runt! Och även om jag inser att jag inte har engagemanget för att prioritera allt som det pratas om på alternativ.nu så känns det inspirerande att läsa om! Alternativ.nu kryllar alltså av människor som odlar och föder upp sin egen mat, hugger sin egen ved, bara köper begagnat, stickar sina egna kläder... Ja, ni fattar.

Idéerna är bra, tiden det tar att genomföra ibland lite för mycket. Jag hade t.ex. gärna ätit egenproducerat och hoppas att vi i Uppsala kan bli lite duktigare på att leta rätt på producenter som man sympatiserar med. Får vi en bra tomt så hoppas jag på lite egenodlat i alla fall. Att sy mina egna kläder kommer aldrig att ske...! En typisk sådan sak som jag gärna hade haft talangen för men som aldrig kommer att prioriteras att lära sig.

Nu har jag insett att det även finns ett underforum om föräldrarskap och barn på alternativ.nu. Jättekul att läsa! Det började med att jag googlade runt på "nära föräldrarskap", vilket stämmer ganska bra överens med synen de har på alternativ.nu. Samsovning, fri amning, bärsjalar, ingen burkmat... Känner mig som hemma :) Just nu sitter jag och myser framför tråden "Prattråd för "alternativa" föräldrar", kunde skrivit det mesta själv. Här känner jag mig inte bara inspirerad utan vi lever faktiskt enligt "idealet". Så härligt att läsa om andra som gör samma sak, det är ju inget man stöter på så ofta på t.ex. BVC eller föräldragrupper.

Månadsdag

För fem timmar sedan passerade Lovisa tre månader i livet :) Hon firade tyvärr med en väldigt tidig morgon efter en väldigt vaken natt, men nu är hon på strålande humör igen!

Lovisa är 60 cm lång, väger 5 640g och har ett huvudomfång på 40,7cm.


Tack!


Det har varit lite torka här på bloggen men vi har haft fullt upp med Lovisas namngivning.

"Det var roligt att planera, det var jättetrevligt under tiden och det känns skönt nu när det är över" sammarfattar nog allt :) Vi fick en otroligt fin dag i Krusentierska trädgården med släkt och vänner, god mat och vackert väder. Just vädret var vårt största orosmoment då väderprognoserna pendlade mellan regn, mycket blåst eller både och... Men tji fick SMHI och strålande sol fick vi! En av de bättre sommardagarna på länge vilket höjde vår utomhusceremoni väldigt mycket.

Menyn bjöd på lite bubbel, crostini med röd och grön pesto samt kex med chevre, valnötter och honung när gästerna kom. Sedan blev det smörgåstårta, familjen Nygrens egna (väldigt goda...) recept. Vi har nu smörgåstårta att äta i flera veckor, som det brukar vara när vi har haft fest! Och till sist vit chokladmousse med hallon, samt kaffe. Maten dukades upp inne i Krusentiernskas lusthus.
Smörgåstårtan

Huvudpersonen själv hade på sig en dopklänning som gått i arv inom familjen trots att det inte var ett kyrkligt dop. Både mitt och min mammas namn, nu även Lovisas, finns broderat på klänningen och vi tyckte att det var fint om den traditionen fick leva vidare. Fördelen med namngivning är ju att man får bestämma själv!

Lovisa med hennes pappa och mormor

Min mormor fick äran att agera "ceremonivärd" och höll ett tal till Lovisa som var väldigt fint. Min mamma hade hjälpt till att skriva ner talet också så att Lovisa kan läsa det själv när hon blir äldre. Till sist fick Lovisa ett halsband med ett guldhjärta som ärvts från min gammelmormor Greta. Jag som hade en väldigt nära relation till Greta tycker att det var roligt att kunna ge Lovisa något som tillhört henne.

Turligt nog verkade Krusentierska erbjuda en trivsam miljö både för våra kortbenta och fyrbenta gäster. Lovisas kusiner och "stor-kusinen" Emil (min kusin) hade gott om lekutrymme och det var kul att se hur väl de umgicks tillsammans. Att även hundar var välkomna var ju nästan en förutsättning i vår familj så både Clara, Eros, Freja och Daphne kunde vara med.

Lovisa plockar vindruvor med pappa, farbror och kusinerna

Lagom till kaffet var det dags för paketöppning. Tack så jättemycket för alla fina presenter! Lovisa fick väldigt bra saker till framtiden, både roliga och praktiska.

Paketbordet

Lovisa inviger gunghästen


Kort sagt kan man säga att vi inte kunde varit nöjdare med vår namngivning! Alla gästerna skrev (små-kusinerna ritade :)) i vår gästbok vilket blir ett roligt minne för framtiden. Förhoppningsvis kan den här gästboken följa Lovisa genom livet och till slut innehålla hälsningar från namngivning, födelsedagarna, skolavslutningar osv. Det gäller bara att hennes föräldrar håller koll på den ;)

Nu har jag druckit mitt första halva glas vin på över ett år, feels craaazy, och ska nog krypa till kojs. Tack för idag!


Gulligaste grannen!

Idag när jag kom hem så låg det ett kuvert innanför dörren. Eftersom vi inte har orkat fixa med adressändring och sådant så vet jag ju att "vanlig" post omöljigt kan komma hit. Jag kan erkänna att jag tänkte "Usch, det är säkert en arg lapp eller något! Fy, vad jag hatar post!" men tji fick jag ;)

I kuvertet fanns ett gulligt kort och en namnsdagspeng till Lovisa från vår granne! Så fint gjort av henne, det värmde faktiskt riktigt mycket i hjärtat :) Inte nog med att de står ut med våra hundar här i huset, de tycker om vår bebis också! Aww :p Självklart var gåvan väldigt uppskattad och det blir ett fint bidrag till lite finkläder att använda på namngivningen, men tanken var absolut gulligast!

Pinsamt nog var vår granne också den enda som kom ihåg att det var Lovisas första namnsdag idag... Vi hade glömt det totalt, så jag får väl tacka henne lite extra för påminnelsen också :p

Vårt lilla namnsdagsbarn hos sin gammelfarmor

Det tar på krafterna att vara mammaledig :p

Vilken dag vi har haft, riktigt rolig! Lovisa borde vara helt slut efter alla intryck... Det blir spännande att se om Älskling får en övertrött och kinkig bebis eller en djupt sovande bebis ikväll när jag ska iväg och träna :p

Efter frukosten hos mormor var vi hos frisören. Första timmen så sov Lovisa men sedan fick hon sitta i knät. Hon dregglade över Se&Hör, smakade på förklädet, tittade på roliga schampoflaskor, flörtade med personalen och fick en ny liten kompis; en kille på kanske 2 år som vandrade runt i salongen och fascinationen var ömsesidig. Han stod nog vid vår stol i minst en halvtimme, både han och Lovisa stirrade på varandra väldigt ogenerat. Lovisa log sitt alldra största leende, skrattade och ansträngde sig sitt yttersta för att charma. Han var inte sämre han, log med hela ansiktet och sjöng en, något svårtolkad, verson av "Blinka lilla stjärna" för henne om och om igen. Ganska gulligt :)

Sedan fikade vi med en annan mammaledig och hennes son som bara var 2 veckor äldre än Lovisa. Det är föräldraledighet på riktigt! När barnvagnsmaffian entrar uteserveringarna och fikar i flera timmar... Under tiden som vi satt där lyckades jag räkna sju andra barnvagnar som var ute och luftade sig :p Geez... Lovisa höll sig vaken och flörtade med de flesta gästerna. Hon är faktiskt väldigt gullig vår bebis ;)

Efter lite välbehövlig vagnsömn så kom vi fram till Oxhagens Öppna Förskola. Där var det dags för Pyttesång, en riktig toppenaktivitet tyckte Lovisa ända tills hungern slog till. Häftigt nu när hon börjar uppskatta och svara på lek! Jag känner mig alltid liiite löjlig när man sjunger och leker i grupp så där men med tanke hur mycket Lovisa log så kan jag nog säga att det var värt det! Första gången som hon gillat "Tittut" också :) Har testat det hemma utan någon större succé men på pyttesången skrattade hon stort. Sedan blev hon som sagt hungrig mot slutet och vi tog en liten amningspaus, men helt klart en aktivitet som vi ska fortsätta med. Att promenera ut dit blir en bra promenad för mig också!

Nu är vi hemma och jag har äntligen fått lite lunch jag med, snart kommer Älskling hem från jobbet och då ska jag iväg till Friskis. Mycket nöjd med dagen!

Stora tjejen sitter så fint

Hon har blivit grymt stadig den senaste veckan!

Nöjda tjejen!

Vi skulle ALDRIG använda barnprogram som barnvakt...

... men ibland bara måste man få städa lite! :p


Lokal sökes!

Vi fick "avslag" på vår perfekta namngivningslokal... Det hade varit nära stan, barnvänligt, handikappsanpassat, djurtillåtet, vacker miljö och billig hyra MEN inga privata tillställningar fick hållas där. Väldigt tråkigt...

Så nu letar vi ny lokal! Alla tips emottages tacksamt :)

Vi som till och med åkte dit i spöregnet...


Så mycket djurtittande blev det inte för Lovisas del, hon såg för en gång skull ut så här :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0